VITSIPPA, Anemone nemorosa

149.00 kr

Svensk originalplansch ur Nordens Flora 1922

Detta är ett färglitografiskt tryck av botanikern Carl Axel Magnus Lindman (1856-1928).

Storlek: Ca 24*15 cm.
Mycket välbevarad med vackra färger, på ett stadigt tjockt papper vackert gulnat av ålder.

Växtens olika delar är uppnumrerade.
Under bilden står växtens namn på svenska och latin.

Planschen fraktas i skyddande kuvert med kartongstöd.

Slut i lager

Artikelnr: NF170B Kategorier: , , Etiketter: ,

Beskrivning

Feel free to share this with the world:

Botanisk plansch:
VITSIPPA, Anemone nemorosa
Nordens Flora 1922 nr. 170

Om växten

Vitsippa är en flerårig ört som har en lång krypande jordstam, vilket gör att den breder ut sig och bildar stora bestånd där den trivs. De tre stjälkbladen (svepebladen) är skaftade och flikiga och den vita blomman sitter oftast ensam i stjälkens topp. Blommorna är bara öppna på dagen, på kvällen sluter de sig och böjer sig ner mot marken. Hyllebladen kan vara mellan sex och nio stycken. När blomningen går mot sitt slut brukar blomman bli lätt rödfärgad och även nyutslagna vitsippor kan ibland skifta i rött. Efter blomningen utvecklas ett ensamt, långskaftat, trefingrat blad från jordstammen. Frukten är en gleshårig, elliptisk nöt.

Se även Blåsippa.

Vitsippa blommar i april-maj och frukterna är mogna redan i början av juli, efter fruktsättningen vissnar hela örten bort. Arten är mångformig och såväl hyllebladens antal som blomfärgen kan variera. Vanligen är blomman vit, ibland även mer eller mindre rödfärgad, sällsynt förekommer också blåblommiga exemplar.

Vitsippa kan förväxlas med gulsippa (A. ranunculoides) om de inte blommar, men den senare har oskaftade stjälkblad och två blomstänglar från samma stjälk. Gulsippa och vitsippa kan också korsa sig om arterna växer tillsammans, hybriden kallas svavelsippa och har blekt gula blommor.

(Ur Den virtuella floran)

Nordens Flora

Lindman avlade 1874 studentexamen vid Växjö högre allmänna läroverk och studerade därefter botanik och zoologi vid Uppsala universitet, där han blev filosofie kandidat 1878, docent 1884 och disputerade för filosofie doktorsgraden 1886.
Han blev lektor i naturaliehistoria och fysik vid Norra Latinläroverket i Stockholm 1887 och intendent och professor vid Naturhistoriska riksmuseets i Stockholm botaniska avdelning vid 1905.

Lindman utgav Bilder ur Nordens flora med första upplagan 1901-1905, baserat på de gamla kopparplåtarna till Johan Wilhelm Palmstruchs Svensk Botanik. Till andra upplagan (1917) gjorde Lindman själv 144 nya bilder. Svensk botanisk plansch.

Efter forskningsresor i Sydamerika utgav Lindman Vegetationen i Rio Grande do Sul (1900). Han utgav också en Lärobok i botanik (1904) och Svensk fanerogamflora (1918). Han upptäckte många tidigare upptäckta växtarter och var författare till en mängd vetenskapliga artiklar.

Feel free to share this with the world:

Du gillar kanske också…