Beskrivning
Botanisk plansch:
BOSYSKA, Ballota ruderalis
Nordens Flora 1922 nr. 98
Om växten
Bosyska (här bonässla) är en flerårig, mjukluden, illaluktande ört med motsatta blad och rosaröda blommor. Den kan bli upp till en meter hög och växer ofta i stora ruggar. Stjälkarna är upprätta och greniga. Bladen är skaftade, mörkgröna, skrynkliga och spetsigt äggrunda med grovt tandad kant. Bosyska blommar i juli-augusti med blommor som sitter i täta, mångblommiga kransar i bladvecken. Fodret är femflikat och har tio grova nerver. Kronan är tvåläppig och rosaröd med vita mönster eller sällan vit, överläppen är hårig på utsidan.
Artnamnet nigra kommer av latinets niger (svart) och syftar på att växten svartnar något vid torkning. Det äldre svenska namnet bonässla har också använts på arten hjärtstilla (Leonurus cardiaca).
(Ur Den virtuella floran)
Nordens Flora
Lindman avlade 1874 studentexamen vid Växjö högre allmänna läroverk och studerade därefter botanik och zoologi vid Uppsala universitet, där han blev filosofie kandidat 1878, docent 1884 och disputerade för filosofie doktorsgraden 1886.
Han blev lektor i naturaliehistoria och fysik vid Norra Latinläroverket i Stockholm 1887 och intendent och professor vid Naturhistoriska riksmuseets i Stockholm botaniska avdelning vid 1905.
Lindman utgav Bilder ur Nordens flora med första upplagan 1901-1905, baserat på de gamla kopparplåtarna till Johan Wilhelm Palmstruchs Svensk Botanik. Till andra upplagan (1917) gjorde Lindman själv 144 nya bilder. Svensk botanisk plansch.
Efter forskningsresor i Sydamerika utgav Lindman Vegetationen i Rio Grande do Sul (1900). Han utgav också en Lärobok i botanik (1904) och Svensk fanerogamflora (1918). Han upptäckte många tidigare upptäckta växtarter och var författare till en mängd vetenskapliga artiklar.
