Beskrivning
Engelsk antik print med blomma
Botanisk plansch av F. E. Hulme
Bird’s Foot Trefoil – KÄRINGTAND,
Lotus corniculatus
Om växten
Käringtand är en flerårig ört som kan bli upp till fyra decimeter hög. Stjälkarna är oftast nedliggande eller uppstigande men kan ibland vara upprätta. Bladen är parbladiga med två bladpar och ett uddblad, det nedre bladparet är dock stipellikt och bladen ger därför intryck av att vara trefingrade. Småbladen är omvänt äggrunda och har otydliga sidonerver. Käringtand blommar i juni-juli med gula blommor som sitter samlade i flockar. Foderflikarna är inte tillbakaböjda i knoppstadiet. Kronan är drygt en centimeter lång och ibland något rödaktig. Fruktbaljorna är långsmala och mångfröiga.
Liknande växter
Käringtand förväxlas ibland med gulvial (Lathyrus pratensis) som är en annan vanlig gulblommande ärtväxt (Fabaceae), den senare har dock bara ett par småblad och ett klänge istället för uddblad, samt blommor samlade i klase till skillnad från käringtand där de sitter i flock. De andra två arterna i släktet käringtänder (Lotus) är sällsynta. Arten stor käringtand (L. pedunculatus) är storväxt, har ihålig stjälk, samt foderflikar som är tillbakaböjda när den är i knopp. Arten smal käringtand (L. tenuis) är spenslig och har smala, lansettlika, spetsiga småblad och mycket tunn stjälk.
(Ur Den virtuella floran)
Om konstnären
Frederick Edward Hulme (mars 1841 – april 1909) var känd som en lärare och amatörbotanist. Han var professor inom frihands- och naturalistk målarteknik på King’s College London från år 1886.
Planschverket är tänkt som en hyllning till våra mest älskade vildväxande blommor och växter:
”There lives and works
A soul in all things, and that souls is God.
The beauties of the wilderness are His,
That make so gay the solitary place.
He sets the bright procession on its way,
And marshals all the order of the year;
And ere one flowering season fades and deis,
Designs the blooming winders of the next.”
År 1844 flyttade Edwards familj till London där hans far och undervisade och jobbade som landskapsmålare. Det konstnärliga verkade ligga i släkten för Edwards farmor hade varit porslinsmålare. Han påbörjade sedan sin utbildning på South Kensington School of Art.
Hulme blev målarmästare på Marlborough College och började måla botaniska motiv.
Hulme var amatörbotaniker, vilket medförde att han samlade sedan på litteratur och förkovrade sig i naturhistoria. År 1869 blev han vald till ”Fellow of the Linnean Society”. Han förblev målarmästare på Marlborough fram till 1883.
(Källa: Wikipedia)
