Beskrivning
Botanisk plansch:
ORMROT, Bistorta vivipara
Nordens Flora 1922 nr. 355
Om växten
Ormrot (här Polygonum viviparum) är en lågväxt, flerårig ört med kort och grov jordstam. Stjälken blir omkring tre decimeter hög och har några få strödda smala blad. Vid basen av stjälken är bladen mer välutvecklade, skaftade med smalt lansettlik, i kanten inrullad bladskiva som är mörkgrön på ovansidan och blekt grågrön på undersidan.
Ormrot blommar i juli-juli, blommorna är vita eller ljusrosa och sitter samlade i täta men smala toppställda ax. Arten sätter sällan frukt och sprids huvudsakligen vegetativt. I nedre delen av blomaxet sitter rödbruna, något flasklika groddknoppar som med tiden faller till marken och gror till nya plantor.
Ormrot är lätt att känna igen på sitt smala ax med vita eller ljusrosa blommor. Arten kan knappast förväxlas med någon annan svensk växt, men kan erinra något om någon av de mindre, småblommiga orkidéerna, till exempel vityxne (Pseudorchis albida).
(Ur Den virtuella floran)
Nordens Flora
Lindman avlade 1874 studentexamen vid Växjö högre allmänna läroverk och studerade därefter botanik och zoologi vid Uppsala universitet, där han blev filosofie kandidat 1878, docent 1884 och disputerade för filosofie doktorsgraden 1886.
Han blev lektor i naturaliehistoria och fysik vid Norra Latinläroverket i Stockholm 1887 och intendent och professor vid Naturhistoriska riksmuseets i Stockholm botaniska avdelning vid 1905.
Lindman utgav Bilder ur Nordens flora med första upplagan 1901-1905, baserat på de gamla kopparplåtarna till Johan Wilhelm Palmstruchs Svensk Botanik. Till andra upplagan (1917) gjorde Lindman själv 144 nya bilder. Svensk botanisk plansch.
Efter forskningsresor i Sydamerika utgav Lindman Vegetationen i Rio Grande do Sul (1900). Han utgav också en Lärobok i botanik (1904) och Svensk fanerogamflora (1918). Han upptäckte många tidigare upptäckta växtarter och var författare till en mängd vetenskapliga artiklar.
