Beskrivning
Botanisk plansch:
GRENRÖR, Calamagrostis canescens
Nordens Flora 1922 nr. 466
Om växten
Grenrör, Calamagrostis canescens (här A. lanceolata) är ett beståndsbildande, ganska högväxt, flerårigt gräs med krypande underjordiska utlöpare. Stråna är tämligen späda, men kan bli upp till en och en halv meter höga, och har fyra till sex ledstycken. De är ofta greniga, med bladförsedda sidoskott utgående innanför bladslidorna. Bladen är blankt mörkgröna, drygt fem millimeter breda, slaka och långsamt avsmalnande, oftast bågböjda. Snärpet är trubbigt och två millimeter långt. Arten blommar i juli-augusti. Vipporna är greniga och smalt äggrunda. Skärmfjällen är smala och spetsiga, grågröna eller violettfägade i kanten. Ytteragnarna har ett mycket kort borst och är tydligt kortare än blomaxelns hår. Ståndarknapparna är korta, mörkvioletta och bildar rikligt med pollen.
Grenrör känns igen på de bågböjda, glänsande och mörkgröna bladen och de ofta greniga stråna. Arten korsar sig med både madrör (C. stricta) och bergrör (C. epigeios).
(Källa: Den virtuella floran)
Nordens Flora
Lindman avlade 1874 studentexamen vid Växjö högre allmänna läroverk och studerade därefter botanik och zoologi vid Uppsala universitet, där han blev filosofie kandidat 1878, docent 1884 och disputerade för filosofie doktorsgraden 1886.
Han blev lektor i naturaliehistoria och fysik vid Norra Latinläroverket i Stockholm 1887 och intendent och professor vid Naturhistoriska riksmuseets i Stockholm botaniska avdelning vid 1905.
Lindman utgav Bilder ur Nordens flora med första upplagan 1901-1905, baserat på de gamla kopparplåtarna till Johan Wilhelm Palmstruchs Svensk Botanik. Till andra upplagan (1917) gjorde Lindman själv 144 nya bilder. Svensk botanisk plansch.
Efter forskningsresor i Sydamerika utgav Lindman Vegetationen i Rio Grande do Sul (1900). Därefter gav han ut en lärobok i botanik (1904) och Svensk fanerogamflora (1918). Därmed presenterade han många växtarter, vilket gav upphov till och en mängd vetenskapliga artiklar.
