Beskrivning
Botanisk plansch:
LITEN BLÅKLOCKA,
Campanula rotundifolia
Nordens Flora 1922 nr. 53
Om växten
Liten blåklocka, Campanula rotundifolia är en ganska späd, flerårig ört, den växer ofta i glesa tuvor med veka uppstigande stjälkar och blir bara ett par decimeter hög. De nedre bladen är rundade medan de övre är långsmala. Liten blåklocka blommar från juli till september med hängande blommor i greniga klasar.
”Den mindre blåklockan ringer på ängsmon vid sidan av den större. Lågt intrasslad i markens torra strån av gulnad vildhalm ringer den i bugande ställning. Men den större blåklockan ringer blåviolett hög och rak högt över dallergräsens vackert skimrande berlocker. Hög ohörbar klang dallrar ur blåklocksskinnet.”
Ur Blomsterkort av Harry Martinson (Det enkla och det svåra, 1939)
Kronan är klockformad, ganska grunt flikad, och blå eller sällan vit. Blommans märkesflikar är korta, bara en till två millimeter. Fruktkapseln är hängande. Liten blåklocka är mångformig och delas ofta upp i flera underarter.
(Ur Den virtuella floran)
Liten blåklocka blev 2020 framröstad som Sveriges Nationalblomma.
Läs mer om detta på Svenska Botaniska Föreningen.
Nordens Flora
Lindman avlade 1874 studentexamen vid Växjö högre allmänna läroverk och studerade därefter botanik och zoologi vid Uppsala universitet, där han blev filosofie kandidat 1878, docent 1884 och disputerade för filosofie doktorsgraden 1886.
Han blev lektor i naturaliehistoria och fysik vid Norra Latinläroverket i Stockholm 1887 och intendent och professor vid Naturhistoriska riksmuseets i Stockholm botaniska avdelning vid 1905.
Lindman utgav Bilder ur Nordens flora med första upplagan 1901-1905, baserat på de gamla kopparplåtarna till Johan Wilhelm Palmstruchs Svensk Botanik. Till andra upplagan (1917) gjorde Lindman själv 144 nya bilder. Svensk botanisk plansch.
Efter forskningsresor i Sydamerika utgav Lindman Vegetationen i Rio Grande do Sul (1900). Han utgav också en Lärobok i botanik (1904) och Svensk fanerogamflora (1918). Han upptäckte många tidigare upptäckta växtarter och var författare till en mängd vetenskapliga artiklar.
