Beskrivning

Botanisk plansch i original ur
Flore des serres et des jardins de l’Europe:
Ceanothus lobbianus

Om växten

Ceanothus lobbianus är en brakvedsväxtart som beskrevs av William Jackson Hooker. Ceanothus lobbianus ingår i släktet Ceanothus och familjen brakvedsväxter. Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.
(Ur Wikipedia)

Brakvedsväxter

Brakvedsväxter (Rhamnaceae) är en växtfamilj som består av 52 släkten och cirka 925 arter. Familjen finns representerad i hela världen.

De har allt från fällande till städsegröna buskar eller små träd, mer sällan lianer eller örter. Grenarna är strödda eller nästan motsatta, grenspetsen slutar ibland med en torn. Bladen är strödda eller nästan motsatta, enkla, hela eller sågtandade; stiplerna är små. Blommorna är små, en- eller tvåkönade, de sitter i knippen i bladvecken. Fodret är sambladigt, klocklikt, 4-5-taligt, flikarna är större än kronbladen. Kronbladen är små, 4-5, de saknas ibland. Ståndarna är 4-5, pistillen är ensam med ett odelat eller fyrflikigt märke. Fruktämnet är översittande till undersittande. Frukten är en kapsel eller stenfrukt med 2-3.

(Ur Wikipedia)

Louis Van Houtte och
Flore des serres et des jardins de l’Europe

Louis Benoît van Houtte (1810–1876), var en belgisk hortonom som verkade vid National Botanic Garden of Belgium (Jardin Botanique de Brussels mellan 1836 and 1838 och han är mest känd för den omfattande journalen Flore des Serres et des Jardins de l’Europe, som han producerade med Charles Lemaire and M. Scheidweiler. Detta omfattande verk bestod av mer än 2,000 färgplanscher som gavs ut i 23 olika samlingar som publicerades mellan 1845 and 1883.

Louis jobbade i början av sin karriär inom finansvärlden i Bryssel. All ledig tid spenderade han på botanik i den botaniska trädgården och privata ägor och han blev vän med många blomentusiaster.

Botaniska planscher

Denna vänskap mellan van Houtte och Charles François Antoine Morren, lade grunden till L’Horticulteur Belge (1833–1838). De publicerade sedan tillsammans många botaniska färgplanscher varje månad, med start år 1832. Trycktekniken utvecklades avsevärt på den tiden, vilket förde med sig nya möjligheter. Det var med denna nya moderna teknik, som de publicerade litografiska planscher och inte bara traditionellt handkolorerade. 

Efter att van Houtte sedan öppnade en butik, sålde han fröer och trädgårdsredskap. Intresset för botanik var alltså stort och även fast han jobbade, studerade han samtidigt om den tropiska floran.

Hjärtesorg och långa resor

Efter endast en kort tid som gift, förlorade Louis sin hustru och det var sorgen som drev honom ut på hans resor. Den belgiske kungen hade gett honom i uppdrag att samla in nya växter och det gjorde att han reste iväg till Brasilien. Det resulterade i att han där samlade in många orkidéarter och andra exotiska växter. Han fortsatte sin resa till ytterligare några länder och samlade in ännu fler av arter, innan kände sig nöjd och återvände hemåt.

Efter att Louise återvände till Bryssel, började han jobba på Ecole d’Horticulture. Och efter de upptäckter han gjorde under sina resor, publicerade han många färgstarka och exotiska blomplanscher. Därför blev också planschverket Flore des serres et des Jardins de l’Europe (1845-1883) då han publicerade inte mindre än 2000 stycken botaniska planscher. Det fanns så många motiv att publicera, att han tyvärr inte fick se sitt färdiga verk och efter hans död, publicerade andra de sista av motiven.

Louis van Houttes botaniska intresse och och alla hans upptäckter av nya exotiska växter, inspirerade många andra botaniker. Många år senare är hans exotiska alster fortfarande överraskande färgstarka och vackra.