Beskrivning
Botanisk plansch:
SKOGSKORNELL, Cornus sanguinea
Nordens Flora 1905 nr. 247
Om växten
Skogskornell (här Kornell) är en lövfällande buske med rödbruna grenar, motsatta håriga blad, vita blommor i flocklika knippen och mörkt blåsvarta bärlika stenfrukter. Buskarna kan bli upp till tre meter höga, de skjuter ofta rotskott och kan därför bilda ganska täta bestånd. Unga grenar är röda medan de äldre är brungröna eller ibland rödaktiga på solsidan. Bladen är brett elliptiska och spetsiga med upp till fem par nerver och gröna bladundersidor. Höstfärgen är röd.
Skogskornell blommar i juni-juli, blommorna är små och vita med fyra kronblad och de har en något oangenäm doft. De bärlika stenfrukterna är klotrunda och blir som mogna mörkt blåsvarta.
Skogskornell kan förväxlas med kornell (C. alba), men den senare har mer långsträckta och långspetsade blad med grågröna undersidor och vanligen fler nerver, gulvita blommor, och vita eller ljusblå frukter.
Skogskornell odlas ofta som prydnadsbuske i parker och trädgårdar och den är härdig ända upp i Svealand.
Etymologi
Artnamnet sanguinea kommer av latinets sanguis (blod) och syftar på de röda grenarna eller på bladens vackra höstfärger. Det äldre namnet benved, som idag används om arten Euonymus europaeus i familjen benvedsväxter (Celastraceae), har förr också använts på skogstry (Lonicera xylosteum).
(Ur Den virtuella floran)
Nordens Flora
Lindman avlade 1874 studentexamen vid Växjö högre allmänna läroverk och studerade därefter botanik och zoologi vid Uppsala universitet, där han blev filosofie kandidat 1878, docent 1884 och disputerade för filosofie doktorsgraden 1886.
Han blev lektor i naturaliehistoria och fysik vid Norra Latinläroverket i Stockholm 1887 och intendent och professor vid Naturhistoriska riksmuseets i Stockholm botaniska avdelning vid 1905.
Lindman utgav Bilder ur Nordens flora med första upplagan 1901-1905, baserat på de gamla kopparplåtarna till Johan Wilhelm Palmstruchs Svensk Botanik. Till andra upplagan (1917) gjorde Lindman själv 144 nya bilder. Svensk botanisk plansch.
Efter forskningsresor i Sydamerika utgav Lindman Vegetationen i Rio Grande do Sul (1900). Han utgav också en Lärobok i botanik (1904) och Svensk fanerogamflora (1918). Han upptäckte många tidigare upptäckta växtarter och var författare till en mängd vetenskapliga artiklar.
