Beskrivning
Botanisk plansch:
SPETSHAGTORN, Crataegus rhipidophylla
Nordens Flora 1922 nr. 613
Om växten
Spetshagtorn är en stor tornig buske eller ett träd som kan bli upp till sex meter högt. Bladen är spetsigt treflikade och har vasst sågad bladkant, stiplerna är tydligt sågade. Spetshagtorn blommar i maj-juni med vita blommor som bara har ett stift. Frukterna har en sten. Spetshagtorn är variabel och delas i två varieteter, vilka ibland betraktas som underarter eller egna arter. Huvudvarieteten spetshagtorn (var. rhipidophylla) har ovala mörkröda frukter med tillbakaböjda, ganska korta, foderblad och den andra varieteten, korallhagtorn (var. lindmanii (Hrabetova) K. I. Chr.), har klarröda, cylindriska frukter med smala framåtriktade foderblad.
Artnamnet rhipidophylla kommer av grekiskans rhipis (solfjäder) och fyllon (blad).
(Ur Den virtuella floran)
Nordens Flora
Lindman avlade 1874 studentexamen vid Växjö högre allmänna läroverk och studerade därefter botanik och zoologi vid Uppsala universitet, där han blev filosofie kandidat 1878, docent 1884 och disputerade för filosofie doktorsgraden 1886.
Han blev lektor i naturaliehistoria och fysik vid Norra Latinläroverket i Stockholm 1887 och intendent och professor vid Naturhistoriska riksmuseets i Stockholm botaniska avdelning vid 1905.
Lindman utgav Bilder ur Nordens flora med första upplagan 1901-1905, baserat på de gamla kopparplåtarna till Johan Wilhelm Palmstruchs Svensk Botanik. Till andra upplagan (1917) gjorde Lindman själv 144 nya bilder. Svensk botanisk plansch.
Efter forskningsresor i Sydamerika utgav Lindman Vegetationen i Rio Grande do Sul (1900). Han utgav också en Lärobok i botanik (1904) och Svensk fanerogamflora (1918). Han upptäckte många tidigare upptäckta växtarter och var författare till en mängd vetenskapliga artiklar.
