Beskrivning
Botanisk plansch i original ur
Flore des serres et des jardins de l’Europe:
DROTTNINGLILJA, Lilium superbum
Om växten
Drottninglilja (Lilium superbum) är en art i familjen liljeväxter. Förekommer i naturligt i östra USA. Arten odlas ibland som trädgårdsväxt i Sverige.
(Ur Wikipedia)
Drottninglilja, eng. Turk’s cap lily, växer vilt i östra Nordamerika där den förekommer i våta ängar och fuktiga skogar från New Hampshire i söder till Georgia och Alabama. Detta är den högsta av de inhemska amerikanska liljorna och stänglarna längd är ca 15 cm höga. Den har elliptiska till lansformade blad som är ordnade i virvlar runt stjälkarna.
Drottningliljans blommor växer nedåt med orange blommor som har gröna halsar med rödbruna prickar. De börjar blomma ganska tidigt på säsongen och fram till mitten av sommaren.
(Fritt översatt till svenska från Missouri Botanical Garden)
Liljeväxter
Liljeväxter (Liliaceae) är en familj med enhjärtbladiga växter. Bland liljeväxterna finns många prydnadsväxter. Blommorna är tvåkönade och röda, orange, gula eller vita. Liljeväxterna är fleråriga och har lök. I Sverige finner du inte liljeväxter som växer vilt, men vi har däremot fyra andra förvildade släkten: klockliljesläktet (Fritillaria), liljesläktet (Lilium), tulpansläktet (Tulipa) och vårlökssläktet (Gagea).
De är enhjärtbladiga, fleråriga örter. Många av dem lagrar resurser i lökar. Bland de gemensamma egenskaperna finns stora blommor vars delar är arrangerade i tretalig symmetri: sex färgade eller mönstrade hylleblad (det finns ingen tydlig åtskillnad mellan kronbladen och foderbladen) i två kransar, sex ståndare och ett överliggande fruktämne. Bladen är linjära till formen, med nerverna vanligtvis arrangerade parallellt med kanterna, de sitter enstaka, alternerande på stjälken, eller i en rosett vid basen. De arter som inte växer från en lök, har i stället en jordstam.
Familjen Liljeväxter innehåller 15 släkten och omkring 705 arter. Den första gången familjen beskrevs vetenskapligt var 1789.
(Ur Wikipedia)
Louis Van Houtte och
Flore des serres et des jardins de l’Europe
Louis Benoît van Houtte (1810–1876), var en belgisk hortonom som verkade vid National Botanic Garden of Belgium (Jardin Botanique de Brussels mellan 1836 and 1838 och han är mest känd för den omfattande journalen Flore des Serres et des Jardins de l’Europe, som han producerade med Charles Lemaire and M. Scheidweiler. Detta omfattande verk bestod av mer än 2,000 färgplanscher som gavs ut i 23 olika samlingar som publicerades mellan 1845 and 1883.
Louis jobbade i början av sin karriär inom finansvärlden i Bryssel. All ledig tid spenderade han på botanik i den botaniska trädgården och privata ägor och han blev vän med många blomentusiaster.
Samarbetet med Charles François Antoine Morren lade grunden till van Houtte L’Horticulteur Belge (1833–1838). De botaniska planscher de publicerade varje månad, bestod av både handkolorerade tryck och en del litografier.
Butiksägaren studerade och publicerade botaniska planscher
Van Houtte öppnade en butik där han sålde fröer och trädgårdsredskap, men fortsatte samtidigt studera tropisk flora med stort intresse.
Efter endast en kort tid som gift, förlorade Louis sin hustru, vilket blev hans livs största sorg. När den belgiske kungen uppmanade till nya växtexkursioner, reste han därefter till Brasilien för att samla orkidéer. Han fortsatte sedan till Rio de Janeiro och Cape Verde för att fortsätta jakten på nya växter.
När han återvände från sin expedition (1834-36) i Brasilien grundade van Houtte Ecole d’Horticulture i Ghent och därmed Flore des serres et des Jardins de l’Europe, som så småningom omfattade mer än 2000 färgade planscher. Han publicerade planscherna mellan åren 1845 till 1883 och några volymer kom ut efter hans död. Medarbetare i tidskriften var Charles Lemaire och Michael Scheidweiler.
Samarbetet med Adolf Papeleu resulterade i att han kunde grunda en ny plantskola vid Gentbrugge nära Ghent. Det var Van Houttes botaniska kunskaper, affärsmannaskap och språkkunskaper som ledde till hans kommersiella framgångar och titeln borgmästaren av Gentbrugge.
Van Houttes botaniska intresse genomsyrade hela hans liv och han inspirerade otaliga botanister under sin livsgärning.
