Beskrivning
Botanisk plansch:
FJÄLLSIPPA, Dryas octopetala
Nordens Flora 1905 nr. 305
Om växten
Fjällsippa (här Fjällvippa), Dryas octopetala
”En prydlig växt! Blad sittande vid roten, äggrunda, i kanten nedvikta, mångåriga, undertill hvita. Stängel bladlös, enblommig. Kronblad snöhvita, utbredda, platta, affallande. Frön aflånga, försedda med ett hårigt, mycket långt, upprätt spröt…
…Jag har kallat denna växt Dryas efter dryaderna, de i ekar boende gudomligheterna, emedan bladen förete en viss likhet med eklöf.”
(Ur Flora Lapponica av Carl von Linné, 1737)
Fjällsippa är en mattbildande dvärgbuske som kan bli omkring en decimeter hög. Bladen ser ut som ekblad i miniatyr, men är läderartade, vintergröna och filtludna på undersidan. Fjällsippa blommar i juni-juli med stora vita blommor som sitter ensamma. Blomman har vanligen åtta kronblad. Frukten är en liten nöt som har ett långt och hårigt spröt. De ludna fruktställningarna liknar dem hos backsippor och klematisar.
(Ur Den virtuella floran)
Nordens Flora
Lindman avlade 1874 studentexamen vid Växjö högre allmänna läroverk och studerade därefter botanik och zoologi vid Uppsala universitet, där han blev filosofie kandidat 1878, docent 1884 och disputerade för filosofie doktorsgraden 1886.
Han blev lektor i naturaliehistoria och fysik vid Norra Latinläroverket i Stockholm 1887 och intendent och professor vid Naturhistoriska riksmuseets i Stockholm botaniska avdelning vid 1905.
Lindman utgav Bilder ur Nordens flora med första upplagan 1901-1905, baserat på de gamla kopparplåtarna till Johan Wilhelm Palmstruchs Svensk Botanik. Till andra upplagan (1917) gjorde Lindman själv 144 nya bilder. Svensk botanisk plansch.
Efter forskningsresor i Sydamerika utgav Lindman Vegetationen i Rio Grande do Sul (1900). Han utgav också en Lärobok i botanik (1904) och Svensk fanerogamflora (1918). Han upptäckte många tidigare upptäckta växtarter och var författare till en mängd vetenskapliga artiklar.
