Beskrivning
Engelsk antik print med blomma
Botanisk plansch av F. E. Hulme
FLÄDER, Sambucus Nigra
Om växten
Fläder är en stor buske eller litet träd som kan bli ända upp till fem meter hög. Grenar och kvistar har rent vit märg. Bladen sitter motsatta, de är parbladiga med ett uddblad, liksom hos de övriga arterna i släktet flädrar (Sambucus). Fläder blommar i juni-juli, blommorna är vita med ljusgula ståndarknappar och sitter i vida, platta blomställningar. Frukterna är först röda men blir svarta och glänsande när de är mogna.
Fläder hade förr stort anseende som läkeväxt, enligt Nyman (1867) betraktades den flerstädes som något av universalmedicin och dyrkades ibland som en gudomlighet, hyllfrun. Man använde främst dess blommor och frukter, men även blad och innerbark. Blommorna (Flores Sambuci) fungerade som svettmedel och av frukterna (Baccæ Sambuci) framställdes flädermos (Rob Sambuci). Frukterna kunde man använda för färgning.
Engelska namn: elder, elderberry, black elder, European elder, European elderberry, and European black elderberry
Om konstnären
Frederick Edward Hulme (mars 1841 – april 1909) var känd som en lärare och amatörbotanist. Han var professor inom frihands- och naturalistk målarteknik på King’s College London från år 1886.
Planschverket är tänkt som en hyllning till våra mest älskade vildväxande blommor och växter:
”There lives and works
A soul in all things, and that souls is God.
The beauties of the wilderness are His,
That make so gay the solitary place.
He sets the bright procession on its way,
And marshals all the order of the year;
And ere one flowering season fades and deis,
Designs the blooming winders of the next.”
År 1844 flyttade Edwards familj till London där hans far och undervisade och jobbade som landskapsmålare. Det konstnärliga verkade ligga i släkten för Edwards farmor hade varit porslinsmålare. Han påbörjade sedan sin utbildning på South Kensington School of Art.
Hulme blev målarmästare på Marlborough College och började måla botaniska motiv.
Hulme var amatörbotaniker, vilket medförde att han samlade sedan på litteratur och förkovrade sig i naturhistoria. År 1869 blev han vald till ”Fellow of the Linnean Society”. Han förblev målarmästare på Marlborough fram till 1883.
(Källa: Wikipedia)
