Beskrivning

Färglitografisk ornitologisk plansch
Svenska Fåglar 1927-29
FJÄLLRIPA, Lagopus mutus

Om fågeln

Fjällripa, Lagopus mutus lever på kalfjället men kan under vintern dra sig ner i fjällens videregion. Fjällripan är lik dalripan och byter dräkt från en gråspräcklig sommardräkt till en helt vit vinterdräkt.

Fjällripan är en hönsfågel och kan på utseende och dess levnadsmiljö bara förväxlas med dalripan. Riparterna kan vara svåra att skilja åt men ofta ger levnadsmiljön en första indikation på arttillhörighet. Lätet är alltid ett bra kännetecken på arterna (se nedan). Fjällripa i sommardräkt skiljer sig från dalripan på att de mörka fälten i dräkten har en mer grå grundton. I vinterdräkt har tuppar hos fjällripa ett svart band mellan ögat och näbben annars är hönor av fjällripa och dalripstuppar och hönor helt vita och mycket lika.

Den är mer tystlåten än dalripan. Alla läten är varianter på knarrande rapande ljud ”arr orr ka, karrr” eller ”aahhhrrr- ka ka ka” eller kortare varianter i uppflog. När fjällripor springer undan en förföljare låter dom höra ett kort ”ka” ibland i snabba ramsor.

(Ur Jägareförbundet)

Svenska Fåglar och bröderna von Wright*

Magnus von Wright blev 1826 elev vid Konstakademien i Stockholm, jämsides med studierna utförde han illustrationer för naturvetenskapliga arbeten och på greve Nils Bondes bekostnad arbetade han tillsammans med brodern Wilhelm med planschverket Svenska foglar efter naturen och på sten ritade 30 häften med 184 handkolorerade fågelplanscher.

Ferdinand von Wright begav sig 1837 till sina bröder i Sverige och stannade där till 1844. Främst var han sysselsatt med att måla lägre djur och växter för naturvetenskapliga ändamål. Liksom sina bröder var han nästan autodidakt bortsett från viss handledning från sin bror och avbrutna studier i Konstakademiens principskola i Stockholm. Ferdinands fågelbilder är förträffliga zoologiska planscher. Han var dock den konstnärligt mest betydande av de tre bröderna. Det är livfull karakteristik i hans fåglar. Anordningen är pittoresk, djur och landskap sammansmälter till en hel bild ur naturen.

Wilhelm blev den mest berömda av bröderna …

På uppdrag av sin bror Magnus kom Wilhelm von Wright vid 18 års ålder till Sverige 1828 för att hjälpa till vid framställandet av planschverket Svenska foglar efter naturen som de tillsammans färdigställde i en liten handkolorerad upplaga om 100 exemplar. Wilhelm erövrade sig snart ett berömt namn såsom djurtecknare och var anställd som tecknare vid Vetenskapsakademien 1834–1848. Förutom teckningarna han utförde för Vetenskapsakademien svarade han även för graveringen och litograferingen av akademiens illustrationer.

Mer om Wilhelm von Wright

Wilhelm var huvudsakligen autodidakt men fick en viss utbildning i gravyr av Fredrik Boije och en viss vägledning i teckning av sin bror Magnus samt oljemålning från brodern Ferdinand. Von Wright utförde bland annat illustrationerna till Sven Nilssons Illuminerade figurer till Skandinaviens fauna 1832–1840. Dessutom gjorde han illustrationer till Tidskrift för jägare och naturforskare 1832–1834

Wilhelm målade flera av motiven till Svenska foglarna, uppställde i systematisk ordning 1839 samt de kolorerade planscher till Skandinaviens fiskar. Dessa väckte en berättigad uppmärksamhet i och utom landet och intaga ännu en obestridd plats bland det förnämsta samtiden i denna väg frambragt.

På 1920-talet sammanställdes sedermera ett fågelplanschverk med alla tre brödernas betydande illustrationer av de Svenska fåglarna.

(Källa: Wikipedia)