Beskrivning
Botanisk plansch:
HAMPDÅN,
Large-flowered Hemp-nettle –
Galeopsis speciosa
Nordens Flora 1905 nr. 100
Om växten
Hampdån (Galeopsis speciosa) är en växt med färggranna blommor.
Hampdåns blomkrona har vid underläppens bas två små uppstående käglor som något liknar hörntänderna hos ett rovdjur. Troligtvis har denna likhet motiverat namnet Galeopsis, som betyder katt- eller vessleansikte. Den har en praktfull färgteckning på sitt kronbräm, de tre färgerna gult, violett och orange. Av dessa är de två sista varandras komplementfärger.
De ställs ofta bredvid varandra i sofistikerade insektblommor och hos denna art markerar de den plats där en insekt bör slå ned vid sitt besök i blomman. Dessutom har kronan hos denna växt så djupt rör att om besök av humlor skulle förekomma, är de endast lönande för de arter vilkas sugrör är mer än 1 centimeter långt.
Vackert ogräs
Hampdån är ett sommarannuellt örtogräs, vilket betyder att den bara lever ett år och sen dör. Växten satsar på att efterlämna sina gener i frön. I jordbrukssammanhang kallas denna typ av växt för ”fröogräs”. Hampdån är en sommarannuell vilket innebär att dess frön börjar gro på våren och växer till blomma innan vintern och lämnar efter sig frön. Hampdån gror tidigt och etablerar sig snabbt. Den blommar mellan juli och september.
Om förutsättningarna är bra för fröet börjar den gro, saknas det rätt mängd ljus eller vatten kommer inte rätt signaler komma till fröet och växten kommer inte gro.
Blomman är zygomorf.
(Ur Wikipedia)
Nordens Flora
Lindman avlade 1874 studentexamen vid Växjö högre allmänna läroverk och studerade därefter botanik och zoologi vid Uppsala universitet, där han blev filosofie kandidat 1878, docent 1884 och disputerade för filosofie doktorsgraden 1886.
Han blev lektor i naturaliehistoria och fysik vid Norra Latinläroverket i Stockholm 1887 och intendent och professor vid Naturhistoriska riksmuseets i Stockholm botaniska avdelning vid 1905.
Lindman utgav Bilder ur Nordens flora med första upplagan 1901-1905, baserat på de gamla kopparplåtarna till Johan Wilhelm Palmstruchs Svensk Botanik. Till andra upplagan (1917) gjorde Lindman själv 144 nya bilder. Svensk botanisk plansch.
Efter forskningsresor i Sydamerika utgav Lindman Vegetationen i Rio Grande do Sul (1900). Han utgav också en Lärobok i botanik (1904) och Svensk fanerogamflora (1918). Han upptäckte många tidigare upptäckta växtarter och var författare till en mängd vetenskapliga artiklar.
