Beskrivning
Botanisk plansch:
JOHANNESÖRT, Hypericum perforatum & H. maculatum
Nordens Flora 1922 nr. 230
Om växten
Äkta Johannesört, Hypericum perforatum (här Mansblod)
Äkta johannesört är en flerårig ört som kan bli upp till sju decimeter hög. Den känns igen på den kala, ofta rikt smågreniga stjälken, som har två längsgående lister. Bladen är motsatta, elliptiska och tätt punkterade av genomskinliga körtelprickar. Äkta johannesört blommar under högsommaren och hösten, från juli till september, och de klargula blommorna sitter i ganska yviga knippen i stjälkens topp. Foderbladen är spetsiga och de har, liksom kronbladen, vanligen oskaftade svarta körtlar.
Brännvinskrydda och medicin
Äkta johannesört använder man, liksom flera andra arter i släktet, till kryddning av brännvin. Man har även använt den som färgväxt. Blomknopparna ger en rödlila färg och olja eller brännvin med johannesört, så kallad pirkumolja eller pirkumbalsam, användes utvärtes för att läka hugg- och skärsår. På senare år har artens medicinska egenskaper på nytt uppmärksammats.
(Ur Den virtuella floran)
Användningsområden som är godkända för johannesört som naturläkemedel i Sverige är: Traditionellt använt vid lätt nedstämdhet, lindrig oro och mot tillfälliga insomningsbesvär. Johannesört är generellt olämpligt att förtära om man äter någon form av medicin, eftersom den påskyndar nedbrytningen av vissa läkemedel. Kvinnor som äter p-piller bör undvika örten. Läs mer hos Läkemedelsverket.
(Ur Skogsskafferiet)
Växtens historia och kultur
Namnet Hypericum kallade man johannesört redan 400 f.Kr. Det folkliga namnet hirkumpirkum är förvanskning av det latinska släktnamnet. Andra folkliga namn är randpirk och äkta mannablod, mansblod. Med kristendomen kom namnet “johannesört”. I en legend berättar man att örten började spira utefter den väg på vilken Johannes Döparens avhuggna, bloddrypande huvud blev framburet till Herodes – då drottningen stack en nål genom den nyss så snabba tungan. På norska heter johannesört Prikkperikum, på danska Prikbladet Perikon, finska mäkikuisma, engelska Perforate St John’-swort och på tyska Echtes Johanniskraut.
Artnamnet perforatum betyder perforerad och syftar på bladens genomskinliga körtelprickar. Det äldre namnet mannablod kommer av de krossade blomknopparnas röda färg. Samma namn (mannablod) har också använts om fyrkantig johannesört (H. maculatum) och om sommarfläder (Sambucus ebulus).
(Ur Svenska Örtasällskapet)
Fyrkantig Johannesört
Fyrkantig johannesört är en flerårig ört med upprätt stjälk som kan bli upp till sju decimeter hög. Den känns lättast igen på sin ljusgröna färg och de tydligt fyrkantiga, nästan ogrenade stjälkarna.
(Ur Den virtuella floran)
Till johannesört-familjen (Hypericaceae) hör främst vedartade släkten i tropikerna och subtropikerna. Den fyrkantiga johannesörtens stjälk blir vedartad och står kvar som en styv s.k. vinterståndare efter det att cellerna dött. På våren börjar dess tillväxt från övervintrade knoppar vid markytan. Den fyrkantiga johannesörten kan man skilja från övriga johannesörter på att den, som namnet säger, har en fyrkantig stjälk.
(Ur luontiportti.com)
Nordens Flora
Lindman avlade 1874 studentexamen vid Växjö högre allmänna läroverk och studerade därefter botanik och zoologi vid Uppsala universitet, där han blev filosofie kandidat 1878, docent 1884 och disputerade för filosofie doktorsgraden 1886.
Han blev lektor i naturaliehistoria och fysik vid Norra Latinläroverket i Stockholm 1887 och intendent och professor vid Naturhistoriska riksmuseets i Stockholm botaniska avdelning vid 1905.
Lindman utgav Bilder ur Nordens flora med första upplagan 1901-1905, baserat på de gamla kopparplåtarna till Johan Wilhelm Palmstruchs Svensk Botanik. Till andra upplagan (1917) gjorde Lindman själv 144 nya bilder. Svensk botanisk plansch.
Efter forskningsresor i Sydamerika utgav Lindman Vegetationen i Rio Grande do Sul (1900). Han utgav också en Lärobok i botanik (1904) och Svensk fanerogamflora (1918). Han upptäckte många tidigare upptäckta växtarter och var författare till en mängd vetenskapliga artiklar.
