Beskrivning
Botanisk plansch:
ÅLANDSROT, Inula helenium
Nordens Flora 1922 nr. 31
Om växten
Ålandsrot, Inula helenium (här Alant) är en vanligen högväxt, flerårig, gulblommig ört med breda, oskaftade, halvt stjälkomfattande stjälkblad med vitfiltad undersida. Stjälken kan bli upp till två meter hög och är ibland grenad upptill. Bladen är gleshåriga på ovansidan och har oregelbundet sågtandad kant, de nedre är långskaftade med smalt kilformad bladbas.
Ålandsrot blommar från juli till september. Blomkorgarna sitter ensamma eller vanligen i kvastlika samlingar, de är decimeterbreda och har gula blommor, de yttre strålblommorna är tungformade. Blomfästet saknar fjäll och frukterna har hårpensel.
Arten omtalas som odlad för sin rots skull redan av Plinius. Roten (Radix Enulæ) har i Sverige använts som bland annat ’bröst- och magmedel’.
Artnamnet helenium skall enligt gamla sägner komma av Helena, då den växte upp där den sköna Helenas tårar föll. Andra tolkningar är att ordet kommer av grekiskans helos (kärr) eller helios (sol). Svenska namnet ålandsrot har tolkats som en förvrängning av det äldre svenska namnet alant och rot, alants rot.
(Ur Den virtuella floran)
Nordens Flora
Lindman avlade 1874 studentexamen vid Växjö högre allmänna läroverk och studerade därefter botanik och zoologi vid Uppsala universitet, där han blev filosofie kandidat 1878, docent 1884 och disputerade för filosofie doktorsgraden 1886.
Han blev lektor i naturaliehistoria och fysik vid Norra Latinläroverket i Stockholm 1887 och intendent och professor vid Naturhistoriska riksmuseets i Stockholm botaniska avdelning vid 1905.
Lindman utgav Bilder ur Nordens flora med första upplagan 1901-1905, baserat på de gamla kopparplåtarna till Johan Wilhelm Palmstruchs Svensk Botanik. Till andra upplagan (1917) gjorde Lindman själv 144 nya bilder. Svensk botanisk plansch.
Efter forskningsresor i Sydamerika utgav Lindman Vegetationen i Rio Grande do Sul (1900). Han utgav också en Lärobok i botanik (1904) och Svensk fanerogamflora (1918). Han upptäckte många tidigare upptäckta växtarter och var författare till en mängd vetenskapliga artiklar.
