Beskrivning
Färglitografisk fågelplansch: Järpe, Svenska Fåglar 1929
Motiv: Järpe (här ”Hjärpe”)
Järpe (Tetrastes bonasia) är en liten skogshöna inom familjen fasanfåglar. Järpe är en stannfågel som häckar i ett bälte från Skandinavien över Ryssland, till Kina och Japan. Den förekommer också lokalt i norra Europa. Den är brunspräcklig, och lever uteslutande i barrskog.
Järpen är 34-39 cm lång och har ett vingspann på 48-54 cm. På ovansidan är den grå, delvis med rödbrun anstrykning och på huvudet, nacken och ryggen har den svartaktiga tvärstreck. På nedre delen av ryggen och övergumpen är den mest grå. Vingpennorna är gråbruna och stjärten grå med brun vattring. Alla stjärtpennorna, utom de mellersta, har ett brett svart tvärband innanför den gråvita spetsen.
Hanen har en svart och honan en rostbrun strupe, i övrigt är de undre kroppsdelarna spräckliga i brunt, svart och vitt. Den brunaktiga tofsen på huvudet är hos hannen tydligt framträdande, men hos honan knappast märkbar. Hanen har en svart hakklapp med vit kant och ett fint rött ögonbrynsstreck. Honan har istället en brunvattrad haka.
Den har en visslande sång med en rytmisk ramsa med en lika hög frekvens som exempelvis kungsfågel.
(Ur Wikipedia)
Svenska Fåglar och bröderna von Wright*
Magnus von Wright blev 1826 elev vid Konstakademien i Stockholm, jämsides med studierna utförde han illustrationer för naturvetenskapliga arbeten och på greve Nils Bondes bekostnad arbetade han tillsammans med brodern Wilhelm med planschverket Svenska foglar efter naturen och på sten ritade 30 häften med 184 handkolorerade fågelplanscher.
Ferdinand von Wright begav sig 1837 till sina bröder i Sverige och stannade där till 1844. Främst var han sysselsatt med att måla lägre djur och växter för naturvetenskapliga ändamål. Liksom sina bröder var han nästan autodidakt bortsett från viss handledning från sin bror och avbrutna studier i Konstakademiens principskola i Stockholm. Ferdinands fågelbilder är förträffliga zoologiska planscher. Han var dock den konstnärligt mest betydande av de tre bröderna. Det är livfull karakteristik i hans fåglar. Anordningen är pittoresk, djur och landskap sammansmälter till en hel bild ur naturen.
Wilhelm blev den mest berömda av bröderna …
På uppdrag av sin bror Magnus kom Wilhelm von Wright vid 18 års ålder till Sverige 1828 för att hjälpa till vid framställandet av planschverket Svenska foglar efter naturen som de tillsammans färdigställde i en liten handkolorerad upplaga om 100 exemplar. Wilhelm erövrade sig snart ett berömt namn såsom djurtecknare och var anställd som tecknare vid Vetenskapsakademien 1834–1848. Förutom teckningarna han utförde för Vetenskapsakademien svarade han även för graveringen och litograferingen av akademiens illustrationer.
Mer om Wilhelm von Wright
Wilhelm var huvudsakligen autodidakt men fick en viss utbildning i gravyr av Fredrik Boije och en viss vägledning i teckning av sin bror Magnus samt oljemålning från brodern Ferdinand. Von Wright utförde bland annat illustrationerna till Sven Nilssons Illuminerade figurer till Skandinaviens fauna 1832–1840. Dessutom gjorde han illustrationer till Tidskrift för jägare och naturforskare 1832–1834
Wilhelm målade flera av motiven till Svenska foglarna, uppställde i systematisk ordning 1839 samt de kolorerade planscher till Skandinaviens fiskar. Dessa väckte en berättigad uppmärksamhet i och utom landet och intaga ännu en obestridd plats bland det förnämsta samtiden i denna väg frambragt.
På 1920-talet sammanställdes sedermera ett fågelplanschverk med alla tre brödernas betydande illustrationer av de Svenska fåglarna.
(Källa: Wikipedia)
