Beskrivning
Botanisk plansch:
VÅRÄRT, Lathyrus vernus &
GÖKÄRT, L. tuberosus
Nordens Flora 1922 nr. 315
Om växten
Vårärt, Lathyrus vernus
”Denna art utgör en bland de täckaste vårväxterna både genom sina blommors klara purpur och den lifliga, nästan glänsande grönskan hos bladen, hvilka äro helt tunna, i början nästan genomskinliga. Vackrast äro blommorna strax innan de riktigt utslagit, medan det starkt purpurröda seglet ännu täcker dem. Sedan blir de mer violetta och slutligen smutsaktigt blå.”
(Ur Utkast till svenska växternas naturhistoria v C. F. Nyman, 1868)
Vårärt är en flerårig ört med upprätt, ogrenad stjälk som kan bli upp till fyra decimeter hög. Stjälken är kantig men har inga vingkanter. Bladen är parbladiga med två till fyra par småblad och saknar klänge. Småbladen är rent gröna, tunna, kala och blanka, de är drygt två centimeter breda och utdragna i en lång spets. Vårärt blommar i maj-juni med rödvioletta blommor som sitter i klasar. Blommorna bleknar med tiden och antar till slut en smutsblå färgton.
Synonym: Kråkärt
(Ur Den virtuella floran)
Gökärt, Lathyrus linifolius
Gökärt är en flerårig ört med uppstigande till upprätt, plattad och vingkantad stjälk som kan bli upp till fyra decimeter lång. Bladen är grågröna och parbladiga med två till fyra bladpar, småbladen är långsmala och klänge saknas men istället finns en kort uddspets. Gökärt blommar i maj-juni med rosa till blekt rödvioletta blommor som sitter samlade i fåblommiga klasar. Kronan har mörkare ådringar och växlar vanligen färg och är oftas rosa i början för att senare bli mer blåviolett. Fruktbaljorna är kala och svarta.
Synonym: Gökmat, Käringtand
Artnamnet linifolius kommer av latinets linea (linje) eller det vetenskapliga namnet på släktet lin (Linum), som grundar sig på samma ord, och folium (blad).
(Ur Den virtuella floran)
Nordens Flora
Lindman avlade 1874 studentexamen vid Växjö högre allmänna läroverk och studerade därefter botanik och zoologi vid Uppsala universitet, där han blev filosofie kandidat 1878, docent 1884 och disputerade för filosofie doktorsgraden 1886.
Han blev lektor i naturaliehistoria och fysik vid Norra Latinläroverket i Stockholm 1887 och intendent och professor vid Naturhistoriska riksmuseets i Stockholm botaniska avdelning vid 1905.
Lindman utgav Bilder ur Nordens flora med första upplagan 1901-1905, baserat på de gamla kopparplåtarna till Johan Wilhelm Palmstruchs Svensk Botanik. Till andra upplagan (1917) gjorde Lindman själv 144 nya bilder. Svensk botanisk plansch.
Efter forskningsresor i Sydamerika utgav Lindman Vegetationen i Rio Grande do Sul (1900). Han utgav också en Lärobok i botanik (1904) och Svensk fanerogamflora (1918). Han upptäckte många tidigare upptäckta växtarter och var författare till en mängd vetenskapliga artiklar.
