Beskrivning
Botanisk plansch:
HJÄRTSTILLA, Leonurus cardiaca
Nordens Flora 1905 nr. 99
Om växten
Hjärtstilla är en flerårig, högväxt ört som kan bli mer än en meter hög. Stjälkarna är skarpt fyrkantiga, ibland rödaktiga, och har motsatta, skaftade blad. De övre bladen är smala och grunt treflikiga medan de nedre är handlikt flikiga med tre till sju flikar. Hjärtstilla blommar i juli-augusti med små ljusröda blommor som sitter i täta kransar som bildar en axlik ställning i toppen av stjälken.
Artnamnet cardiaca kommer av grekiskans kardia (hjärta) och anses syfta på att den förr användes mot hjärtklappning. Det svenska namnet hjärtstilla föreslogs av Elias Fries år 1864, i äldre litteratur kallas den vanligen bonässla. Bonässla har också använts som namn på arten bosyska (Ballota nigra).
(Ur Den virtuella floran)
Nordens Flora
Lindman avlade 1874 studentexamen vid Växjö högre allmänna läroverk och studerade därefter botanik och zoologi vid Uppsala universitet, där han blev filosofie kandidat 1878, docent 1884 och disputerade för filosofie doktorsgraden 1886.
Han blev lektor i naturaliehistoria och fysik vid Norra Latinläroverket i Stockholm 1887 och intendent och professor vid Naturhistoriska riksmuseets i Stockholm botaniska avdelning vid 1905.
Lindman utgav Bilder ur Nordens flora med första upplagan 1901-1905, baserat på de gamla kopparplåtarna till Johan Wilhelm Palmstruchs Svensk Botanik. Till andra upplagan (1917) gjorde Lindman själv 144 nya bilder. Svensk botanisk plansch.
Efter forskningsresor i Sydamerika utgav Lindman Vegetationen i Rio Grande do Sul (1900). Han utgav också en Lärobok i botanik (1904) och Svensk fanerogamflora (1918). Han upptäckte många tidigare upptäckta växtarter och var författare till en mängd vetenskapliga artiklar.
