Beskrivning
Botanisk plansch:
LINNEA, Linnaea borealis
Nordens Flora 1905 nr. 67
Om växten
Linnea är ett vintergrönt nedliggande ris som kan bilda meterlånga revor. Den har små och runda blad som sitter motsatta. Linnea blommar i juni-juli, i fjälltrakterna dock inte förrän i augusti. Blomstänglarna är upprätta och tvådelade upptill med en hängande blomma på varje gren. Blommorna är väldoftande, framförallt på kvällen, och blomkronan är klockformad med vitrosa utsida och gul- eller rödmönstrad insida. De klibbhåriga frukterna fastnar lätt på djur och i kläder, och de kan på så sätt spridas långa sträckor.
Linnea kan inte förväxlas med andra arter.
Linnea är Smålands landskapsblomma. Den var också Carl von Linnés favoritblomma och han lät sig ofta avbildas med en linnea i handen och den ingick även i hans adelsvapen. Blommans klocklika form gjorde att vissa förlinneanska botanister ansåg att växten hörde till släktet blåklockor (Campanula).
(Ur Den virtuella floran)
Nordens Flora
Lindman avlade 1874 studentexamen vid Växjö högre allmänna läroverk och studerade därefter botanik och zoologi vid Uppsala universitet, där han blev filosofie kandidat 1878, docent 1884 och disputerade för filosofie doktorsgraden 1886.
Han blev lektor i naturaliehistoria och fysik vid Norra Latinläroverket i Stockholm 1887 och intendent och professor vid Naturhistoriska riksmuseets i Stockholm botaniska avdelning vid 1905.
Lindman utgav Bilder ur Nordens flora med första upplagan 1901-1905, baserat på de gamla kopparplåtarna till Johan Wilhelm Palmstruchs Svensk Botanik. Till andra upplagan (1917) gjorde Lindman själv 144 nya bilder. Svensk botanisk plansch.
Efter forskningsresor i Sydamerika utgav Lindman Vegetationen i Rio Grande do Sul (1900). Han utgav också en Lärobok i botanik (1904) och Svensk fanerogamflora (1918). Han upptäckte många tidigare upptäckta växtarter och var författare till en mängd vetenskapliga artiklar.
