Beskrivning
Botanisk plansch:
TJÄRBLOMSTER, Lychnis viscaria & GÖKBLOMSTER, L. flos-cuculi
Nordens Flora 1922 nr. 341
Om växten
Tjärblomster, Lychnis viscaria (här Viscaria vulgaris) är en flerårig ört som kan bli upp till fem decimeter hög och som ofta växer i tuvor. Stjälken är fåbladig och har vid basen en rosett av lansettlika mörkgröna blad. Det mest typiska för tjärblomster är att stjälkarna är klädda med ett mörkt, tjärliknande, klibbigt ämne under bladfästena. Bladen sitter motsatta och är smalt lansettlika.
Tjärblomster blommar från maj till juli med mörkt rosaröda blommor som sitter i klaselika ganska glesa knippen, ofta mer eller mindre ensidigt vända i toppen av stjälken. Kronbladen är vanligen hela. Fruktkapseln öppnar sig med fem tänder.
Arten fjällnejlika (L. alpina) liknar tjärblomster men är lågväxt, vanligen bara upp till två decimeter hög, har tätare blomställning, samt stjälkar som inte är klibbiga. De två arterna kan korsa sig om de växer tillsammans. En annan snarlik art är rosenglim (Silene armeria), den har samma blomfärg och har även något klibbiga stjälkar, men är ettårig och har blågröna blad.
(Ur Den virtuella floran)
Gökblomster är en ganska spenslig, högväxt ört som kan bli upp till sju decimeter hög. Stjälken är ofta något klibbig under lederna och har motsatta smala blad som är kala eller håriga. Gökblomster blommar i juni-juli med vanligen rosa blommor som sitter i glesa knippen. Kronbladen är djupt fyrflikade, oftast rosa men kan ibland vara vita. Fruktkapseln öppnar sig med fem tänder och sitter innesluten i det tionerviga fodret.
Gökblomster känns lätt igen på sina stora rosa blommor med djupt fyrflikade kronblad. De båda andra arterna i släktet, tjärblomster (L. viscaria) och fjällnejlika (L. alpina), har hela eller tvåkluvna kronblad.
(Ur Den virtuella floran)
Nordens Flora
Lindman avlade 1874 studentexamen vid Växjö högre allmänna läroverk och studerade därefter botanik och zoologi vid Uppsala universitet, där han blev filosofie kandidat 1878, docent 1884 och disputerade för filosofie doktorsgraden 1886.
Han blev lektor i naturaliehistoria och fysik vid Norra Latinläroverket i Stockholm 1887 och intendent och professor vid Naturhistoriska riksmuseets i Stockholm botaniska avdelning vid 1905.
Lindman utgav Bilder ur Nordens flora med första upplagan 1901-1905, baserat på de gamla kopparplåtarna till Johan Wilhelm Palmstruchs Svensk Botanik. Till andra upplagan (1917) gjorde Lindman själv 144 nya bilder. Svensk botanisk plansch.
Efter forskningsresor i Sydamerika utgav Lindman Vegetationen i Rio Grande do Sul (1900). Han utgav också en Lärobok i botanik (1904) och Svensk fanerogamflora (1918). Han upptäckte många tidigare upptäckta växtarter och var författare till en mängd vetenskapliga artiklar.
