Beskrivning
Engelsk antik print med blomma
Botanisk plansch av F. E. Hulme
Marsh Mallow – LÄKEMALVA,
Althaea officinalis
Om växten
Läkemalva är en flerårig, högväxt ört med grunt handflikiga blad och rosa eller vita blommor. Stjälken är upprätt, vanligen ogrenad och liksom bladen klädd med mjuka hår. De grågröna bladen är kortskaftade, spetsiga och grunt flikiga med tre till fem flikar, bladkanten är sågad. Blommorna sitter vanligen ensamma i bladvecken och de har ett mångflikigt ytterfoder vars flikar är sammanväxta vid basen. De rosa eller vita blommorna har blekt violetta ståndarsträngar och purpurröda ståndarknappar. Fruktens klyftformade delfrukter liknar malvornas (Malva), men avviker genom att de är klädda med stjärnhår.
Läkemalva är ganska lik gråmalva (Lavatera thuringiaca), men den senare har större blommor, treflikat ytterfoder och kala delfrukter. Från stockros (Alcea rosea), som har femkantiga och kala ståndarrör, skiljs de genom sina runda och håriga ståndarrör.
(Ur Den virtuella floran)
Om konstnären
Frederick Edward Hulme (mars 1841 – april 1909) var känd som en lärare och amatörbotanist. Han var professor inom frihands- och naturalistk målarteknik på King’s College London från år 1886.
Planschverket är tänkt som en hyllning till våra mest älskade vildväxande blommor och växter:
”There lives and works
A soul in all things, and that souls is God.
The beauties of the wilderness are His,
That make so gay the solitary place.
He sets the bright procession on its way,
And marshals all the order of the year;
And ere one flowering season fades and deis,
Designs the blooming winders of the next.”
År 1844 flyttade Edwards familj till London där hans far och undervisade och jobbade som landskapsmålare. Det konstnärliga verkade ligga i släkten för Edwards farmor hade varit porslinsmålare. Han påbörjade sedan sin utbildning på South Kensington School of Art.
Hulme blev målarmästare på Marlborough College och började måla botaniska motiv.
Hulme var amatörbotaniker, vilket medförde att han samlade sedan på litteratur och förkovrade sig i naturhistoria. År 1869 blev han vald till ”Fellow of the Linnean Society”. Han förblev målarmästare på Marlborough fram till 1883.
(Källa: Wikipedia)