Beskrivning
Botanisk plansch:
NATT OCH DAG, Wood Cow-wheat – Melampyrum nemorosum & ÄNGSKOVALL, Common Cow-wheat – M. pratense
Nordens Flora 1922, nr. 121
Om växten
Natt och dag eller lundkovall är en ettårig ört som är lätt att känna igen på sina gula blommor och blåvioletta stödblad. Stjälkarna är upprätta, har motsatta blad och blir vanligen ett par decimeter höga. Bladen är långsmala och något håriga. Natt och dag blommar vanligen i juni-juli, blommorna sitter i bladvecken och är ensidigt vända. Stödbladen är vanligen blåvioletta men kan ibland vara blekt gulvita eller gröna. Fodret är ullhårigt och kronan är klargul med rödaktig kronpip.
(Ur Den virtuella floran)
Ängskovall
Ängskovall (här kovall) är en ettårig ört som kan bli upp till fyra decimeter hög. Stjälken är ogrenad eller grenad och har långsmala motsatta blad. Ängskovall blommar från juni till augusti. Blommorna sitter i bladvecken och är alla vända åt samma håll, blommornas stödblad är gröna. Kronan är ungefär en och en halv centimeter lång och har utdragen vitgul kronpip, rak underläpp och klargul mynning. Foderflikarna är tydligt kortare än kronpipen.
Ängskovallens blommor uppvisar stor färgvariation, de är vanligen vitgula men kan vara enfärgat klargula eller vita med röd mynning. Fruktkapseln är tydligt längre än fodret.
Ängskovall förväxlas ibland med skogskovall (M. sylvaticum), men den senare har alltid klargula blommor med kort kronpip, nedböjd underläpp, samt en fruktkapsel som är knappt längre än foderflikarna.
(Ur Den virtuella floran)
Nordens Flora
Lindman avlade 1874 studentexamen vid Växjö högre allmänna läroverk och studerade därefter botanik och zoologi vid Uppsala universitet, där han blev filosofie kandidat 1878, docent 1884 och disputerade för filosofie doktorsgraden 1886.
Han blev lektor i naturaliehistoria och fysik vid Norra Latinläroverket i Stockholm 1887 och intendent och professor vid Naturhistoriska riksmuseets i Stockholm botaniska avdelning vid 1905.
Lindman utgav Bilder ur Nordens flora med första upplagan 1901-1905, baserat på de gamla kopparplåtarna till Johan Wilhelm Palmstruchs Svensk Botanik. Till andra upplagan (1917) gjorde Lindman själv 144 nya bilder. Svensk botanisk plansch.
Efter forskningsresor i Sydamerika utgav Lindman Vegetationen i Rio Grande do Sul (1900). Han utgav också en Lärobok i botanik (1904) och Svensk fanerogamflora (1918). Han upptäckte många tidigare upptäckta växtarter och var författare till en mängd vetenskapliga artiklar.
