Beskrivning
Engelsk plansch med fjärilar i färg
Lepidoptera plansch nr. 4
SCHACKBRÄDE, Melanargia galathea & KVICKGRÄSFJÄRIL, Pararge aegeria & SANDGRÄSFJÄRIL, Hipparchia semele & KAMGRÄSFJÄRIL, Coenonympha pamphilus & SVINGELGRÄSFJÄRIL, Lasiommata megera & LUKTGRÄSFJÄRIL, Aphantopus sexoculatus
Om fjärilarna
Schackbräde, bild nr. 25 är en vit och svartgrå fjärilsart som kan sägas likna ett schackbräde. Arten ingår i släktet Melanargia, och familjen praktfjärilar. Arten förekommer tillfälligt i Sverige, men reproducerar sig inte. Inga underarter finns listade.
Larverna lever på olika gräs och de fullvuxna fjärilarna dricker nektar från blommor och den förekommer därför bland annat på blomsterrik ängsmark.
Värdväxter, alltså de växter larven lever på och äter av, är olika gräs till exempel arter i timotejsläktet, svingelsläktet och gröesläktet. När larven ätit sig fullstor förpuppas den. Puppstadiet varar ungefär tre veckor och sedan kläcks den fullbildade fjärilen ur puppan och en ny flygtid börjar.
(Ur Wikipedia)
Kvickgräsfjäril
Kvickgräsfjäril, eng. Speckled Wood, är en fjärilsart i familjen praktfjärilar. Vingspannet varierar mellan 35 och 42 millimeter, på olika individer.
Kvickgräsfjärilen har två former som är ganska olika varandra. Den ena formen förekommer i den sydliga delen av utbredningsområdet och den andra i den nordliga delen.
Den sydliga formen är på ovansidan brun med ett tätt mönster av orange fläckar. I framhörnet på framvingen finns en rund svart fläck med vit mittprick, en så kallad ögonfläck. Syftet med sådana är att skrämma rovdjur som vill äta upp fjärilen. Det finns flera ögonfläckar längs bakvingens ytterkant. På undersidan är den sydliga formen gul, brun och grå i olika nyanser, och det finns en ögonfläck vid framvingens framhörn.
Den nordliga formen är på ovansidan mörkare brun med ljusgula och ljusbruna fläckar. Denna form har ögonfläckar på motsvarande ställen som den sydliga formen. Undersidan är beige, brun och grå i olika nyanser och med ögonfläckar som den sydliga formen. Larven är lika för både den nordliga och den sydliga formen. Den är grön med en bred mörkgrön rygglinje och flera smala, ljusare linjer på sidorna. Den blir upp till 25 millimeter lång.
Värdväxter, där larven lever på och äter av, är olika gräs i bland annat gröesläktet, hundäxingssläktet och kvickrotssläktet.
(Ur Wikipedia)
Sandgräsfjäril
Sandgräsfjäril på bild nr. 27 och 29, eng. Grayling (här Satyrus), är en fjäril som hittas på öppna sandiga marker, i norra Europa gärna kustnära, under juli till september. Då fjärilen vilar sitter den alltid med sammanslagna vingar, ofta på marken eller tallstammar vilket gör den välkamouflerad.
Sandgräsfjärilens vingspann varierar mellan 36 och 55 millimeter. Hanen är på ovansidan ljusbrun med ett par mörkbruna ögonfläckar på framvingen och en på bakvingen. Mot ytterkanterna är vingarna ljusorange, tydligast på bakvingen. Honan är mörkare brun än hanen och hennes ögonfläckar är oftast tydligare. Hon har på både fram- och bakvingen ett bredare tvärgående ljusorange till gult band, mörkare orange på bakvingen. Undersidan är lika hos könen. Framvingen är orange med två brunsvarta ögonfläckar. Framhörnet och framkanten på framvingen är mönstrade som bakvingen med en mosaik av olika bruna, grå och vita nyanser. Detta mönster är ett bra kamouflage när framvingen hålls dold. Blir fjärilen skrämd höjer den framvingen något och visar ögonfläckarna för att skrämma angriparen.
Värdväxter, alltså de växter larven lever på och äter av, är olika gräs till exempel i rörsläktet, elmsläktet och tåtelsläktet.
(Ur Wikipedia)
Kamgräsfjäril
Kamgräsfjäril (eng. Small Heath) på bild nr. 30, är en fjärilsart i familjen praktfjärilar. Vingspannet varierar mellan 24 och 33 millimeter, på olika individer.
Denna fjäril är på ovansidan orange till brunorange. Ytterkanten är brun, på honan i en något ljusare nyans och ibland finns en liten brun fläck i framhörnet av framvingen. Undersidan på framvingen är orange till brunorange med en bredare gråbrun ytterkant. Mot framhörnet finns en svart fläck med vit mittprick och denna fläck är omgiven av en gulvit ring. Sådana fläckar kallas ögonfläckar, och syftet med dem är att skrämma rovdjur som vill äta upp fjärilen. Bakvingens undersida är brun närmast kroppen. Tvärs över vingen finns ett oregelbundet vit-beige band och den yttre delen av vingen är grå och brun, ibland med diffusa bruna fläckar med vit mittpunkt.
Larven är grön med en gul sidolinje och smala mörkare gröna rygglinjer. Den blir upp till 20 millimeter lång.
(Ur Wikipedia)
Svingelgräsfjäril
Svingelgräsfjäril på bild nr. 31 eng. Wall Butterfly (här P. megaera) är en fjärilsart i familjen praktfjärilar. Vingspannet varierar mellan 35 och 42 millimeter, på olika individer.
Honan och hanen är tämligen lika i utseendet. Vingarnas ovansida är brunorange med bruna tvärlinjer och ytterkanter. I framhörnet på framvingen finns en svart fläck med vit mittprick, en ögonfläck. Ögonfläckar liknar ögon och syftet med dem är att skrämma rovdjur som vill äta upp fjärilen. Längs bakvingens ytterkant finns flera, något mindre, ögonfläckar. På undersidan är framvingen gulorange med bruna teckningar och en svart ögonfläck i framhörnet. Undersidan av bakvingen är spräcklig i ljusbrunt och grått och längs ytterkanten finns flera mindre ögonfläckar omgivna av brunorange ringar.
(Ur Wikipedia)
Luktgräsfjäril, eng. Ringlet på bild nr. 32 och 33 (här Epinephele hyperanthus) är en fjärilsart som beskrevs av Théodore Caruel 1944. Aphantopus sexoculatus ingår i släktet Aphantopus och familjen praktfjärilar. Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.
(Ur Wikipedia)
Se även eng. Wikipedia
Om konstnären
Frederick Edward Hulme (mars 1841 – april 1909) var känd som en lärare och amatörbotanist. Han var professor inom frihands- och naturalistk målarteknik på King’s College London från år 1886.
År 1844 flyttade Edwards familj till London där hans far och undervisade och jobbade som landskapsmålare. Det konstnärliga verkade ligga i släkten för Edwards farmor hade varit porslinsmålare. Han påbörjade sedan sin utbildning på South Kensington School of Art.
Hulme blev målarmästare på Marlborough College och började måla botaniska motiv.
Frederick var alltså en amatörbotaniker, vilket medförde att han samlade sedan på litteratur och förkovrade sig i naturhistoria. År 1869 blev han vald till ”Fellow of the Linnean Society”. Han förblev målarmästare på Marlborough fram till 1883.
(Källa: Wikipedia)
