Beskrivning
Pomologisk plansch med fruktmotiv av Carlos von Riefel:
PÄRON, Pyrus communis
Om konstnären
Päron, Se även här.
Carlos von Riefel även kallad Carlos Riefel eller Karlos von Riefel föddes den 15 juli 1903 i Kirchdorf an der Krems, övre Österrike och levde fram till april 1993 i Maria Enzersdorf, nedre Österrike. Han var en österrikisk botanisk konstnär med specialisering inom målning av frukt och blommor. Det var 1937 som hans talang upptäcktes på Wiens konstakademi.
Hans naturalistiska målningar är mycket populära världen över.
Innan andra världskriget var Carlos en medlem i en förening för professionella österrikiska pedagoger inom konst i Wien. Hans konst publicerades delvis: Rhododendron (1958-1962), fruktmotiv (1957) och 1955 publicerades i Wien även några av hans blomstermotiv. Carlos hustru Friederike var en uppmärksam porträttmålare.
Om päron
Människan har förmodligen odlat päron lika länge som äppelträdet och de fanns i Grekland redan 1 000 år f. Kr. Under medeltiden odlade man päron i Sverige, och på 1700-talet fanns många sorter, t.ex. bergamott och augustipäron. Gammalt är också gråpäronet med tjockt, strävt skal och sött, saftigt fruktkött. Likaså är grännapäronet numera mycket sällsynt. Per Brahe införde detta från Tyskland.
Många av de gamla sorterna är så härdiga att de kan odlas upp i zonerna III och IV. Detta gäller också Esperens Herre, en vanlig sort av senare datum. Längre norrut är det bättre att odla mer krävande sorter i spaljé. I huvudsak odlar man päron i Götalands kusttrakter (zonerna I och II). I yrkesmässig odling är Pierre Corneille, Williams, Conferens och Herzogin Elsa vanliga. Andra viktiga sorter är Moltke, Clara Fries, Alexander Lucas, Clapps favorit och Fipil.
Stil och uttryck i Carlos konst
Carlos fruktmotiv är rika på färg och lyster, utan att för den skull utelämna naturliga defekter på skalet eller bladen. Han framställde frukten precis som den var, formad av omgivningen men ändå så vacker. Motiven hämtade han från sin egen trädgård och han hämtade dem från träd och buskar som han själv hade planterat.
I och med detta reflekterar von Riefels äpplen och jordgubbar solljuset och just därför skimrar höstens sista ljus på vinrankan. Det förklarar varför fåglarna först fick smaka på körsbären innan han avbildade dem. Fjärilen fick också sitta kvar och blev dessutom en del av hans konstverk. Ingen av hans motiv behöver vara perfekta, för naturen är ändå tillräckligt skön att skåda.
Läs gärna vårt blogginlägg om Fruktmålningar och Carlos von Riefel.
