Beskrivning
Botanisk plansch:
GETRAMS, Polygonatum odoratum
Nordens Flora 1922 nr. 391
Om växten
Getrams, Polygonatum odoratum är en flerårig, grågrön ört med krypande jordstam. Stjälkarna är upprätta, bågformigt böjda, kantiga och kan bli upp till en halv meter höga men är oftast lägre. Bladen är breda och sitter strödda längs stjälken. Getrams blommar i maj-juni, blommorna är grönvita, tubformade och hänger oftast ensamma eller ibland två eller tre tillsammans. Ståndarsträngarna är kala. Bären är blåsvarta och blådaggiga.
Getrams liknar storrams (P. multiflorum), den senare är dock större, har rund stjälk och långhåriga ståndarsträngar.
”Under den vackraste årstiden, då Gullvivor och Violer redan slagit ut sina kronor, ser man Kantkonvaljen uppsticka sina sina blå- eller gråaktiga, hopvridna skott ur marken, breda ut sina blad regelbundet på den flerknäiga stjälken och der upphänga sina temligen starkt och egendomligt (något äckligt) luktande blommor.”
(Ur Utkast till svenska växternas naturhistoria II av C. F. Nyman, 1868)
Jordstammen användes förr inom medicinen som uppmjukande medel. Torkad kunde jordstammen användas som nödbrödsämne.
(Ur Den virtuella floran)
Nordens Flora
Lindman avlade 1874 studentexamen vid Växjö högre allmänna läroverk och studerade därefter botanik och zoologi vid Uppsala universitet, där han blev filosofie kandidat 1878, docent 1884 och disputerade för filosofie doktorsgraden 1886.
Han blev lektor i naturaliehistoria och fysik vid Norra Latinläroverket i Stockholm 1887 och intendent och professor vid Naturhistoriska riksmuseets i Stockholm botaniska avdelning vid 1905.
Lindman utgav Bilder ur Nordens flora med första upplagan 1901-1905, baserat på de gamla kopparplåtarna till Johan Wilhelm Palmstruchs Svensk Botanik. Till andra upplagan (1917) gjorde Lindman själv 144 nya bilder. Svensk botanisk plansch.
Efter forskningsresor i Sydamerika utgav Lindman Vegetationen i Rio Grande do Sul (1900). Han utgav också en Lärobok i botanik (1904) och Svensk fanerogamflora (1918). Han upptäckte många tidigare upptäckta växtarter och var författare till en mängd vetenskapliga artiklar.
