GÄDDNATE, Potamogeton natans & BORSTNATE, Potamogeton pectinatus

99.00 kr

Svensk originalplansch ur Nordens Flora 1905

Detta är ett färglitografiskt tryck av botanikern Carl Axel Magnus Lindman (1856-1928).

Storlek: Ca 24*15 cm. Mycket välbevarad med vackra färger, på ett stadigt tjockt papper vackert gulnat av ålder.

Botanisk plansch med växtens olika delar uppnumrerade.
Under bilden står växtens namn på svenska och latin.

Planschen fraktas i skyddande kuvert med kartongstöd.

2 i lager

Artikelnr: NF488A Kategorier: , , , , Etikett:

Beskrivning

Feel free to share this with the world:

Botanisk plansch:
GÄDDNATE, Potamogeton natans och BORSTNATE, Potamogeton pectinatus
Nordens Flora 1905 nr. 488

Om växterna

Gäddnate, Potamogeton natans är en stor och grov vattenväxt med grenig stjälk. Stjälken kan bli ett par meter lång. Snärpslidorna är mycket långa, omkring tio centimeter, och grova. Flytbladen är långskaftade med fem till tio centimeter lång, elliptisk, grågrön till gulgrön bladskiva, som ofta är rödaktig på undersidan.

Gäddnate har ett flertal parallella bågböjda nerver. Mellan bladskivan och bladskaftet sitter en förtjockad led som är karaktäristisk. Undervattensbladen försvinner tidigt men ofta sitter de rännformade bladskaften kvar. Blommorna sitter i tjocka, fyra till fem centimeter långa ax som sticker upp ovanför vattenytan. Frukterna är ganska stora och släta.

(Ur Den virtuella floran)

Borstnate, Potamogeton pectinatus är en vattenväxt som lever helt nedsänkt under vattenytan. Stjälkarna är ofta sicksackböjda, rikt förgrenade och saknar flytblad. Bladen är vanligen trinda, fyra till tio centimeter långa och spetsiga, men endast omkring en till två millimeter breda.

Borstnate växer i näringsrikt bräckt och salt vatten, särskilt på mjukbottnar i skyddade havsvikar, arten är allmän längs kusterna men förekommer sällsynt även i sötvatten. Första fynduppgift är från Uppland och publicerades 1732.

(Ur Den virtuella floran)

Nordens Flora

Lindman avlade 1874 studentexamen vid Växjö högre allmänna läroverk och studerade därefter botanik och zoologi vid Uppsala universitet, där han blev filosofie kandidat 1878, docent 1884 och disputerade för filosofie doktorsgraden 1886.
Han blev lektor i naturaliehistoria och fysik vid Norra Latinläroverket i Stockholm 1887 och intendent och professor vid Naturhistoriska riksmuseets i Stockholm botaniska avdelning vid 1905.

Lindman utgav Bilder ur Nordens flora med första upplagan 1901-1905, baserat på de gamla kopparplåtarna till Johan Wilhelm Palmstruchs Svensk Botanik. Till andra upplagan (1917) gjorde Lindman själv 144 nya bilder. Svensk botanisk plansch.

Efter forskningsresor i Sydamerika utgav Lindman Vegetationen i Rio Grande do Sul (1900). Han utgav också en Lärobok i botanik (1904) och Svensk fanerogamflora (1918). Han upptäckte många tidigare upptäckta växtarter och var författare till en mängd vetenskapliga artiklar.

Feel free to share this with the world: