Beskrivning
Botanisk plansch:
GÅSÖRT, Potentilla anserina
Nordens Flora 1905 nr. 299
Om växten
Gåsört, Potentilla anserina
”Bland slägtets vanligare arter bör väl Gåsörten eller Gåsgräset anses som den vackraste. Dess stora, klargula, endast om dagen öppna, blommor bryta sig utmärkt bra mot de på marken nästan utbredda, studom liksom en silfvermatta bildande bladen.”
(Ur Utkast till svenska växternas naturhistoria II av C. F. Nyman, 1868)
Gåsört är en krypande, lågväxt, flerårig ört med parbladiga, ofta silvergrå blad och stora gula blommor. Bladen sitter i rosett från en jordstam från vilken långa ovanjordiska utlöpare växer ut, dessa rotar sig lätt och bildar nya bladrosetter. Genom sina revor kan gåsörten sprida sig snabbt och den växer ofta i mattor. Bladen är parbladiga med tre till tolv par sågade småblad, de är vanligen silvergrå både ovan och undertill, men ibland är de nästan kala och mörkgröna på översidan. Gåsört blommar i juni-augusti, blommorna är gula och sitter ensamma på långa skaft.
Gåsört har sammandragande egenskaper och fanns i äldre tid på apoteken (Anserinæ herba).
(Ur Den virtuella floran)
Nordens Flora
Lindman avlade 1874 studentexamen vid Växjö högre allmänna läroverk och studerade därefter botanik och zoologi vid Uppsala universitet, där han blev filosofie kandidat 1878, docent 1884 och disputerade för filosofie doktorsgraden 1886.
Han blev lektor i naturaliehistoria och fysik vid Norra Latinläroverket i Stockholm 1887 och intendent och professor vid Naturhistoriska riksmuseets i Stockholm botaniska avdelning vid 1905.
Lindman utgav Bilder ur Nordens flora med första upplagan 1901-1905, baserat på de gamla kopparplåtarna till Johan Wilhelm Palmstruchs Svensk Botanik. Till andra upplagan (1917) gjorde Lindman själv 144 nya bilder. Svensk botanisk plansch.
Efter forskningsresor i Sydamerika utgav Lindman Vegetationen i Rio Grande do Sul (1900). Han utgav också en Lärobok i botanik (1904) och Svensk fanerogamflora (1918). Han upptäckte många tidigare upptäckta växtarter och var författare till en mängd vetenskapliga artiklar.
