SÖTKÖRSBÄR, Prunus avium

129.00 kr

Svensk originalplansch ur Nordens Flora 1905

Detta är ett färglitografiskt tryck av botanikern Carl Axel Magnus Lindman (1856-1928).

Storlek: Ca 24*15 cm.
Mycket välbevarad med vackra färger, på ett stadigt tjockt papper vackert gulnat av ålder.

Växtens olika delar är uppnumrerade.
Under bilden står växtens namn på svenska och latin.

Planschen fraktas i skyddande kuvert med kartongstöd.

Slut i lager

Beskrivning

Feel free to share this with the world:

Botanisk plansch:
SÖTKÖRSBÄR, Prunus avium
Nordens Flora 1905 nr. 314

Om växten

Sötkörsbär (här fågelbär), Prunus avium

Sötkörsbär är ett stort träd med upp- eller utstående grenar, det är snabbväxande men blir sällan över 100 år. Barken är slät och grå och trädet skjuter sällan rotskott. Bladen har grovt sågade kanter och på bladskaftet sitter oftast en eller två rödaktiga körtlar (nektarier).

Sötkörsbär blommar i maj-juni, blommorna är vita och sitter i fåblommiga flockar. Blomflockarna utvecklas ur bladlösa knoppar som ofta har små röda fjäll. Frukterna är saftiga stenfrukter med söt smak, de är glänsande röda och som mogna ofta mycket mörka.

Sötkörsbärets förädlade sorter, så kallade bigarråer, odlas ofta. Frukterna äts färska eller kan användas till saft och sylt.

(Ur Den virtuella floran)

Nordens Flora

Lindman avlade 1874 studentexamen vid Växjö högre allmänna läroverk och studerade därefter botanik och zoologi vid Uppsala universitet, där han blev filosofie kandidat 1878, docent 1884 och disputerade för filosofie doktorsgraden 1886.
Han blev lektor i naturaliehistoria och fysik vid Norra Latinläroverket i Stockholm 1887 och intendent och professor vid Naturhistoriska riksmuseets i Stockholm botaniska avdelning vid 1905.

Lindman utgav Bilder ur Nordens flora med första upplagan 1901-1905, baserat på de gamla kopparplåtarna till Johan Wilhelm Palmstruchs Svensk Botanik. Till andra upplagan (1917) gjorde Lindman själv 144 nya bilder. Svensk botanisk plansch.

Efter forskningsresor i Sydamerika utgav Lindman Vegetationen i Rio Grande do Sul (1900). Han utgav också en Lärobok i botanik (1904) och Svensk fanerogamflora (1918). Han upptäckte många tidigare upptäckta växtarter och var författare till en mängd vetenskapliga artiklar.

Feel free to share this with the world: