Beskrivning
Botanisk plansch:
KLOTPYROLA, Pyrola minor
Nordens Flora 1922 nr. 153
Om växten
Klotpyrola, Pyrola minor (här Liten vintergröna) är en flerårig ört med basal bladrosett och en bladlös blomstängel. Bladen är ganska mjuka jämfört med andra arter i släktet och har ett bladskaft som vanligen är kortare än bladskivan. Bladskivan är spetsigt äggrund med fint sågad kant.
Klotpyrola blommar i juni-juli med vita eller rödlätta blommor som sitter i en ganska tät klase. Blomman är nästan helt sluten och ser därför ut som en liten kula. Stiftet hos klotpyrolan är rakt och så kort att det inte sticker ut ur kronan. Kapseln är rundad och längre än stiftet.
Klotpyrola känns lättast igen på de slutna blommorna med rakt stift och de äggrunda, något spetsiga bladen. Den sällsynta arten klockpyrola (P. media), som också har rakt stift, skiljer sig genom rund, ljusgrön bladskiva, samt halvöppna blommor med utskjutande stift. Arten vitpyrola (P. rotundifolia) har rund bladskiva och öppna blommor med starkt böjt, utskjutande stift.
(Ur Den virtuella floran)
Nordens Flora
Lindman avlade 1874 studentexamen vid Växjö högre allmänna läroverk och studerade därefter botanik och zoologi vid Uppsala universitet, där han blev filosofie kandidat 1878, docent 1884 och disputerade för filosofie doktorsgraden 1886.
Han blev lektor i naturaliehistoria och fysik vid Norra Latinläroverket i Stockholm 1887 och intendent och professor vid Naturhistoriska riksmuseets i Stockholm botaniska avdelning vid 1905.
Lindman utgav Bilder ur Nordens flora med första upplagan 1901-1905, baserat på de gamla kopparplåtarna till Johan Wilhelm Palmstruchs Svensk Botanik. Till andra upplagan (1917) gjorde Lindman själv 144 nya bilder. Svensk botanisk plansch.
Efter forskningsresor i Sydamerika utgav Lindman Vegetationen i Rio Grande do Sul (1900). Han utgav också en Lärobok i botanik (1904) och Svensk fanerogamflora (1918). Han upptäckte många tidigare upptäckta växtarter och var författare till en mängd vetenskapliga artiklar.