VILDAPEL, Pyrus malus

179.00 kr

Svensk originalplansch ur Nordens Flora 1905

Detta är ett färglitografiskt tryck av botanikern Carl Axel Magnus Lindman (1856-1928).

Storlek: Ca 24*15 cm.
Mycket välbevarad med vackra färger, på ett stadigt tjockt papper vackert gulnat av ålder.

Växtens olika delar är uppnumrerade.
Under bilden står växtens namn på svenska och latin.

Planschen fraktas i skyddande kuvert med kartongstöd.

1 i lager

Artikelnr: NF283 Kategorier: , , , , Etikett:

Beskrivning

Feel free to share this with the world:

Botanisk plansch:
VILDAPEL, Pyrus malus
Nordens Flora 1905 nr.283

Om växten

Vildapel (här Apel) eller vildäpple, Pyrus malus L. ssp. sylvestris (L.) Hiitonen, även kallad surapel, är ett träd i familjen rosväxter från Europa.

Vildapel är ett lövfällande träd som blir 3-8 m högt. Barken på unga träd är slät men blir senare grov, flagande och gråbrun. Kvistarna är grova och har ibland tornar. Bladen har långa bladskaft, de är runda eller elliptiska med kal undersida. Blommorna är doftande och sitter i kvastar. Foderbladen är kala. Kronbladen är rundade, vanligen vita med rödaktig utsida. Ståndarnas knappar är gula. Frukten sitter på ganska långa skaft, den är relativt liten och grönaktig som mogen, ibland röd på den solbelysta sidan. Smaken är mycket syrlig. Vildapel blommar i maj till juni i Sverige.

Vildapel är mycket lik äpple (M. domestica) som dock kan skiljas på sina kortskaftade blad och frukter, samt att foderbladen är håriga.

Tidigare ansågs arten ha spelat stor roll i utvecklingen av äpple, men numera anses en art, M. sieversii från Centralasien ha spelat större roll.

(Ur Wikipedia)

Nordens Flora

Lindman avlade 1874 studentexamen vid Växjö högre allmänna läroverk och studerade därefter botanik och zoologi vid Uppsala universitet, där han blev filosofie kandidat 1878, docent 1884 och disputerade för filosofie doktorsgraden 1886.
Han blev lektor i naturaliehistoria och fysik vid Norra Latinläroverket i Stockholm 1887 och intendent och professor vid Naturhistoriska riksmuseets i Stockholm botaniska avdelning vid 1905.

Lindman utgav Bilder ur Nordens flora med första upplagan 1901-1905, baserat på de gamla kopparplåtarna till Johan Wilhelm Palmstruchs Svensk Botanik. Till andra upplagan (1917) gjorde Lindman själv 144 nya bilder. Svensk botanisk plansch.

Efter forskningsresor i Sydamerika utgav Lindman Vegetationen i Rio Grande do Sul (1900). Han utgav också en Lärobok i botanik (1904) och Svensk fanerogamflora (1918). Han upptäckte många tidigare upptäckta växtarter och var författare till en mängd vetenskapliga artiklar.

Feel free to share this with the world:

Du gillar kanske också…