Beskrivning

Färglitografisk ornitologisk plansch
Svenska Fåglar 1927-29
RACKELHANE, Lyrurus tetrix * Tetrao urogallus

Om fågeln

Rackelhane, Svenska Fåglar

Rackelhane är en sällsynt hybrid mellan orrtupp och tjäderhöna (Tetrao tetrix X urogallus). Denna korsning är oftast steril.Hanen kallas rackelhane och honan rackelhöna. ”Rackel” är ett föråldrat svenskt ord för att grymta, harkla sig eller rossla och refererar till fågelns karakteristiska grymtande, rapande, rosslande läte. I skrift förekommer namnet ”rackelhane” redan 1744, då Göran Adolf von Rutenschiöld beskriver fågeln i Kungliga Svenska Vetenskapsakademiens handlingar, där han menar att den kallas så i Småland och Västergötland. 1751 översatte Abraham Gotthelf Kästner texten till tyska varför den på tyska kallas rackelhuhn, rackelhenne och rackelhahn.

Det är svårt att skilja en rackelhane från en orrtupp. Den väger 2–3 kg, har kluven stjärt, men de lyrformiga fjädrarna saknas. Hanen är övervägande svart eller brunsvart. Bröst och hals har en violett glans. Rackelhönan har rak bakre stjärtkant medan orrhönans är kluven och tjäderhönan har rundad. Det mest karaktäristiska som skiljer den från både orre och tjäder är hanens spelläte som låter som ett kraftigt rapande eller rosslande.

I Sverige uppmanas man att sända döda exemplar till Statens veterinärmedicinska anstalt i Uppsala.

(Ur Wikipedia)

Svenska fåglar och bröderna von Wright*

Magnus von Wright blev 1826 elev vid Konstakademien i Stockholm, jämsides med studierna utförde han illustrationer för naturvetenskapliga arbeten och på greve Nils Bondes bekostnad arbetade han tillsammans med brodern Wilhelm med planschverket Svenska foglar efter naturen och på sten ritade 30 häften med 184 handkolorerade fågelplanscher.

Ferdinand von Wright begav sig 1837 till sina bröder i Sverige och stannade där till 1844. Främst var han sysselsatt med att måla lägre djur och växter för naturvetenskapliga ändamål. Liksom sina bröder var han nästan autodidakt bortsett från viss handledning från sin bror och avbrutna studier i Konstakademiens principskola i Stockholm. Ferdinands fågelbilder är förträffliga zoologiska planscher. Han var dock den konstnärligt mest betydande av de tre bröderna. Det är livfull karakteristik i hans fåglar. Anordningen är pittoresk, djur och landskap sammansmälter till en hel bild ur naturen.

Wilhelm blev den mest berömda av bröderna …

På uppdrag av sin bror Magnus kom Wilhelm von Wright vid 18 års ålder till Sverige 1828 för att hjälpa till vid framställandet av planschverket Svenska foglar efter naturen som de tillsammans färdigställde i en liten handkolorerad upplaga om 100 exemplar. Wilhelm erövrade sig snart ett berömt namn såsom djurtecknare och var anställd som tecknare vid Vetenskapsakademien 1834–1848. Förutom teckningarna han utförde för Vetenskapsakademien svarade han även för graveringen och litograferingen av akademiens illustrationer.

Mer om Wilhelm von Wright

Wilhelm var huvudsakligen autodidakt men fick en viss utbildning i gravyr av Fredrik Boije och en viss vägledning i teckning av sin bror Magnus samt oljemålning från brodern Ferdinand. Von Wright utförde bland annat illustrationerna till Sven Nilssons Illuminerade figurer till Skandinaviens fauna 1832–1840. Dessutom gjorde han illustrationer till Tidskrift för jägare och naturforskare 1832–1834

Wilhelm målade flera av motiven till Svenska foglarna, uppställde i systematisk ordning 1839 samt de kolorerade planscher till Skandinaviens fiskar. Dessa väckte en berättigad uppmärksamhet i och utom landet och intaga ännu en obestridd plats bland det förnämsta samtiden i denna väg frambragt.

På 1920-talet sammanställdes sedermera ett fågelplanschverk med alla tre brödernas betydande illustrationer av de Svenska fåglarna.

(Källa: Wikipedia)