Beskrivning
Botanisk plansch:
KNÖLSMÖRBLOMMA, Ranunculus bulbosus
Nordens Flora 1922 nr. 161
Om växten
Knölsmörblomma, Ranunculus bulbosus är en lågväxt flerårig ört med en under marken knölformigt uppsvälld, löklik stambas. Stjälken kan bli upp till tre decimeter hög och är mjukhårig, ganska styv och nästan ogrenad. Stjälkbladen är få och smala. Basalbladen är ganska små, tredelat bredflikiga och håriga.
Svenska synonymer: knölranunkel, lökmöja
”Lökmöjan är en bland slägtets tidigaste arter och dess stora blommor lysa om våren mångenstädes upp det då ännu korta gräset på backarna.”
Ur Utkast till svenska växternas naturhistoria I av C. F. Nyman (1867)
Knölsmörblomma blommar i maj-juni. Blommorna är stora med breda gula kronblad, foderbladen är bleka och först tryckta mot kronan, men med tiden nedböjda längs det räfflade blomskaftet. Frukterna är mörkbruna, plattade och kala med kölad kant.
Knölsmörblomma kan kännas igen på den korta styva stjälken, den knöllikt uppsvällda stambasen och de nedböjda foderbladen. Den är mest lik sydsmörblomma (R. sardous) som dock skiljer sig genom att vara ettårig och sakna stamknöl.
Knölsmörblomma är en ganska vanlig art som förekommer upp till Uppland. Den växer på torrbackar, sandmarker och berg, gärna på kalkrika jordar och är tämligen allmän.
(Ur Den virtuella floran)
Nordens Flora
Lindman avlade 1874 studentexamen vid Växjö högre allmänna läroverk och studerade därefter botanik och zoologi vid Uppsala universitet, där han blev filosofie kandidat 1878, docent 1884 och disputerade för filosofie doktorsgraden 1886.
Han blev lektor i naturaliehistoria och fysik vid Norra Latinläroverket i Stockholm 1887 och intendent och professor vid Naturhistoriska riksmuseets i Stockholm botaniska avdelning vid 1905.
Lindman utgav Bilder ur Nordens flora med första upplagan 1901-1905, baserat på de gamla kopparplåtarna till Johan Wilhelm Palmstruchs Svensk Botanik. Till andra upplagan (1917) gjorde Lindman själv 144 nya bilder. Svensk botanisk plansch.
Efter forskningsresor i Sydamerika utgav Lindman Vegetationen i Rio Grande do Sul (1900). Han utgav också en Lärobok i botanik (1904) och Svensk fanerogamflora (1918). Han upptäckte många tidigare upptäckta växtarter och var författare till en mängd vetenskapliga artiklar.
