Beskrivning
Färglitografisk fågelplansch:
VIDESPARV, Emberiza rustica
Svenska Fåglar av Von Wright
Om fågeln
Videsparv (Emberiza rustica) är en tätting som tillhör familjen fältsparvar. Den häckar på den sibiriska tajgan i ett bälte från Skandinavien och österut. Vintertid flyttar den mycket långt, till östra Kina. Den minskar kraftigt i antal på grund av förändringar av dess levnadsmiljö både på häckplats och i övervintringsområdet. IUCN anser den vara utrotningshotad och placerar den i kategorin sårbar.
Videsparven är med kroppslängden 13–14,5 cm jämnstor med sävsparven (Emberiza schoeniclus). I alla dräkter har den vit buk, rödbrun övergump, rödbrunfläckade flanker, skära ben och relativt lång näbb med skär undre näbbhalva. I häckningsdräkt är hanen lätt att känna igen med ett rödbrunt band på bröstet och i nacken samt svart huvud med vitt ögonbrunsstreck. Honan är brunspräcklig på kind och hjässa, smutsvit på ögonbrynsstrecket och har mindre rödbrunt i nacken.
I höstdräkten är könen i princip lika, med de svarta och rödbruna partierna dolda av beigebruna bräm. Likt dvärgsparven har den jämfört med sävsparven ett tydligare ögonbrynsstreck och en svartinramad vit fläck på bakre delen av kinden.
Sången är behaglig och snabb och olik andra arter i samma familj. Den sjunger rörigt med ljusa toner och sången påminner om järnsparvens och steglitsens fast med en ”knorr” på slutet. En sångstrof kan bokstaveras tuliti-ti pli pli tuliti plip-ipli. Locklätet är likt taltrastens och utgörs av ett zit.
(Ur Wikipedia)
Svenska Fåglar och bröderna von Wright*
Magnus
Magnus von Wright blev 1826 elev vid Konstakademien i Stockholm, jämsides med studierna utförde han illustrationer för naturvetenskapliga arbeten och på greve Nils Bondes bekostnad arbetade han tillsammans med brodern Wilhelm med planschverket Svenska foglar efter naturen och på sten ritade 30 häften med 184 handkolorerade fågelplanscher.
Ferdinand
Ferdinand von Wright begav sig 1837 till sina bröder i Sverige och stannade där till 1844. Främst var han sysselsatt med att måla lägre djur och växter för naturvetenskapliga ändamål. Liksom sina bröder var han nästan autodidakt bortsett från viss handledning från sin bror och avbrutna studier i Konstakademiens principskola i Stockholm. Ferdinands fågelbilder är förträffliga zoologiska planscher. Han var dock den konstnärligt mest betydande av de tre bröderna. Det är livfull karakteristik i hans fåglar. Anordningen är pittoresk, djur och landskap sammansmälter till en hel bild ur naturen.
Wilhelm
På uppdrag av sin bror Magnus kom Wilhelm von Wright vid 18 års ålder till Sverige 1828 för att hjälpa till vid framställandet av planschverket Svenska foglar efter naturen som de tillsammans färdigställde i en liten handkolorerad upplaga om 100 exemplar. Wilhelm erövrade sig snart ett berömt namn såsom djurtecknare och var anställd som tecknare vid Vetenskapsakademien 1834–1848. Förutom teckningarna han utförde för Vetenskapsakademien svarade han även för graveringen och litograferingen av akademiens illustrationer.
Mer om Wilhelm von Wright
Wilhelm var huvudsakligen autodidakt men fick en viss utbildning i gravyr av Fredrik Boije och en viss vägledning i teckning av sin bror Magnus samt oljemålning från brodern Ferdinand. Han utförde bland annat illustrationerna till Sven Nilssons Illuminerade figurer till Skandinaviens fauna 1832–1840, illustrationer till Tidskrift för jägare och naturforskare 1832–1834, Israel af Ströms Svenska foglarna, uppställde i systematisk ordning 1839 samt de kolorerade planscher han lämnade … över Skandinaviens fiskar. Dessa väckte en berättigad uppmärksamhet i och utom landet och intaga ännu en obestridd plats bland det förnämsta samtiden i denna väg frambragt.
På 1920-talet sammanställdes sedermera ett fågelplanschverk med alla tre brödernas betydande illustrationer av de Svenska fåglarna.
(Källa: Wikipedia)
