Beskrivning
Botanisk plansch:
NÄTVIDE, Salix reticulata &
DVÄRGVIDE, S. herbacea
Nordens Flora 1905 nr. 382
Om växten
Nätvide, Salix reticulata är en mattbildande, mycket lågväxt dvärgbuske som kan bli ett par centimeter hög och har nedliggande grenar. Bladen är nästan runda och har helbräddad nedvikt kant. Bladens ovansida är blank mörkgrön och har nedsänkta och nätlikt förgrenade nerver, undersidan är vitluden. Nätvide blommar i juni-juli, samtidigt med eller efter lövsprickningen. Hängena har mörkröda hängefjäll. Fruktkapslarna är rödaktiga och håriga.
(Ur Den virtuella floran)
Dvärgvide, Salix herbacea är en mycket liten dvärgbuske, knappast mer än någon centimeter hög. Stammen är vedartad, mycket kort och ligger tilltryckt till marken och har oftast bara två eller tre blad. Barken är kal och brunaktig. Bladen är runda med tät nervatur och tandade i kanten. Dvärgvide blommar i juni-juli, efter lövsprickningen. Hängena har nästan kala hängefjäll. Fruktkapslarna är kala och rödaktiga.
(Ur Den virtuella floran)
Nordens Flora
Lindman avlade 1874 studentexamen vid Växjö högre allmänna läroverk och studerade därefter botanik och zoologi vid Uppsala universitet, där han blev filosofie kandidat 1878, docent 1884 och disputerade för filosofie doktorsgraden 1886.
Han blev lektor i naturaliehistoria och fysik vid Norra Latinläroverket i Stockholm 1887 och intendent och professor vid Naturhistoriska riksmuseets i Stockholm botaniska avdelning vid 1905.
Lindman utgav Bilder ur Nordens flora med första upplagan 1901-1905, baserat på de gamla kopparplåtarna till Johan Wilhelm Palmstruchs Svensk Botanik. Till andra upplagan (1917) gjorde Lindman själv 144 nya bilder. Svensk botanisk plansch.
Efter forskningsresor i Sydamerika utgav Lindman Vegetationen i Rio Grande do Sul (1900). Han utgav också en Lärobok i botanik (1904) och Svensk fanerogamflora (1918). Han upptäckte många tidigare upptäckta växtarter och var författare till en mängd vetenskapliga artiklar.
