Ragwort – STÅNDS, Senecio jacobaea

129.00 kr

Svensk originalplansch ur Nordens Flora 1905

Detta är ett färglitografiskt tryck av botanikern Carl Axel Magnus Lindman (1856-1928).

Storlek: Ca 24*15 cm. Mycket välbevarad med vackra färger, på ett stadigt tjockt papper vackert gulnat av ålder.

Botanisk plansch med växtens olika delar uppnumrerade.
Under bilden står växtens namn på svenska och latin.

Planschen fraktas i skyddande kuvert med kartongstöd.

3 i lager

Artikelnr: NF020A Kategorier: , , , , Etiketter: ,

Beskrivning

Feel free to share this with the world:

Botanisk plansch:
STÅNDS, Senecio jacobaea
Nordens Flora 1905 nr. 20

Om växterna

Stånds är en flerårig ört med flikiga blad och gula blommor. Stjälkarna är styva, upprätta, upp till en meter höga, och har talrika stjälkblad. Bladen är mörkgröna och upprepat parflikiga med korta trubbiga flikar, även de nedre bladen är oftast parflikiga. Stånds blommar i juli-augusti, blomkorgarna sitter i ganska täta, kvastlika samlingar i stjälktoppen. Korgarna är tämligen korta och breda, med ett fåtal korta ytterholkfjäll. Strålblommorna är välutvecklade och gula, liksom diskblommorna. Frukterna hos strålblommorna är kala medan diskblommornas frukter är finhåriga. I Sverige förekommer två underarter, stånds (ssp. jacobaea) och alvarstånds (ssp. gotlandicus (Neuman) Sterner), den senare skiljer sig från huvudunderarten genom att de nedre bladen är enkla med sågad bladkant.

Stånds är lik vattenstånds (S. aquaticus), men den senare skiljs genom att de nedre bladen har en stor sågad ändflik, samt att även diskblommornas frukter är kala. Arten flikstånds (S. erucifolius) skiljs genom fler och längre ytterholkfjäll, samt mer finflikiga blad med långa, smala, spetsiga bladflikar.

Liksom andra arter i släktet Senecio innehåller stånds så kallade pyrrolizidinalkaloider vilka orsakat förgiftning hos djur som ätit växten, även dödsfall hos hästar är kända.

(Ur Den virtuella floran)

Nordens Flora

Lindman avlade 1874 studentexamen vid Växjö högre allmänna läroverk och studerade därefter botanik och zoologi vid Uppsala universitet, där han blev filosofie kandidat 1878, docent 1884 och disputerade för filosofie doktorsgraden 1886.
Han blev lektor i naturaliehistoria och fysik vid Norra Latinläroverket i Stockholm 1887 och intendent och professor vid Naturhistoriska riksmuseets i Stockholm botaniska avdelning vid 1905.

Lindman utgav Bilder ur Nordens flora med första upplagan 1901-1905, baserat på de gamla kopparplåtarna till Johan Wilhelm Palmstruchs Svensk Botanik. Till andra upplagan (1917) gjorde Lindman själv 144 nya bilder. Svensk botanisk plansch.

Efter forskningsresor i Sydamerika utgav Lindman Vegetationen i Rio Grande do Sul (1900). Han utgav också en Lärobok i botanik (1904) och Svensk fanerogamflora (1918). Han upptäckte många tidigare upptäckta växtarter och var författare till en mängd vetenskapliga artiklar.

Feel free to share this with the world:

Du gillar kanske också…