ÄNGLATRUMPET, Brugmansia suaveolens

795.00 kr

Originalplansch ur Flore des serres et jardins de l’Europe

Detta är ett kromlitografiskt tryck av Louis van Houtte.

Tryckår: Ca 1854

Storlek: Ca 24*15,5 cm
En välbevarad plansch för sin ålder med klara och starka färger och glänsande litografiskt tryck. Autentiska veck och fläckar förekommer dock (se bild).
Pappret är stadigt och matt. Under bilden står växtens namn på latin och franska.

Planschen fraktas i skyddande kuvert med kartongstöd.

1 i lager

Beskrivning

Feel free to share this with the world:

Botanisk plansch i original ur
Flore des serres et des jardins de l’Europe:
ÄNGLATRUMPET,
Brugmansia suaveolens (Datura humilis)

Om växten

Änglatrumpet (Brugmansia suaveolens) är en art inom släktet änglatrumpeter och familjen potatisväxter. Arten är ursprunglig i västra Brasilien, Peru och Bolivia.

Bildar buskar till små träd, 3-5 meter höga. Bladen är äggrunda, 15-30 cm långa, 8-15 cm vida och täckta med fina hår. Bladskaftet blir 2-8 cm långt. Blommorna är stora, doftande och hänger ned från grenvecken och kan sägas likna himmelska trumpeter riktade ned mot jorden. Foderbladen är sammanväxta till ett rör, 9-12 cm långt, med 5 spetsiga till rundade flikar. Kronan är trattlik, vit eller gulaktig, 25-30 cm lång, med 5 utdragna flikar. I det vilda pollineras blommorna av fladdermöss.

Namnet änglatrumpet kommer från dess stora, dramatiska, trumpetformade blommor. Änglabasun (B. ×candida) är en hybrider med ännu större blommor, som är vanlig i odling. Änglatrumpeterna tillhörde tidigare spikklubbesläktet (Datura) men räknas numera som ett eget släkte.

(Ur Wikipedia)

Växten är mycket giftig. Speciellt frön, blad och blommor innehåller bl.a. atropin. Allvarliga förgiftningar har inträffat vid medicinsk användning och då växten prövats i missbrukssyfte. Förgiftningar genom olyckshändelse hos barn är dock ovanliga.
Andra datura-arter innebär samma risk.

(Ur Giftinformation)

Louis Van Houtte och

Flore des serres et des jardins de l’Europe

Louis Benoît van Houtte (1810–1876), var en belgisk hortonom som verkade vid National Botanic Garden of Belgium (Jardin Botanique de Brussels mellan 1836 and 1838 och han är mest känd för den omfattande journalen Flore des Serres et des Jardins de l’Europe, som han producerade med Charles Lemaire and M. Scheidweiler. Detta omfattande verk bestod av mer än 2,000 färgplanscher som gavs ut i 23 olika samlingar som publicerades mellan 1845 and 1883.

Louis jobbade i början av sin karriär inom finansvärlden i Bryssel. All ledig tid spenderade han på botanik i den botaniska trädgården och privata ägor och han blev vän med många blomentusiaster.

Tillsammans med Charles François Antoine Morren, grundade van Houtte L’Horticulteur Belge (1833–1838), som månatligen publicerade botaniska färgplanscher ca 1832. Dessa bestod av både handkolorerade tryck och en del litografier. 

Dessutom öppnade Van Houtte en butik där han sålde fröer och trädgårdsredskap. Han studerade även den tropiska floran med stort intresse.

Sorg ledde till nya växtfynd

Efter endast en kort tid som gift, förlorade Louis sin hustru. Med sorg i hjärtat begav han sig då till Brasilien för att samla orkidéer, på uppdrag av den belgiske konungen. Därefter reste han bland annat till Rio de Janeiro och Cape Verde i sin jakt på växter.

Louis återvände till Bryssel efter sina exkursioner och grundade sedan Ecole d’Horticulture och det var därefter han började publicera Flore des serres et des Jardins de l’Europe, som efter några år (1845-1883) översteg 2000 stycken färgstarka planscher, varav många trycktes upp efter hans bortgång.

Van Houttes botaniska intresse genomsyrade hela hans liv och han inspirerade otaliga botanister under sin livsgärning.

Feel free to share this with the world:

Du gillar kanske också…