Beskrivning

Färglitografisk ornitologisk plansch
Svenska Fåglar 1927-29
STARE ung, Sturnus vulgaris

Om fågeln

Ung Stare, Sturnus vulgaris

Latinskt namn:
Sturnus vulgaris – vilket betyder, allmän stare.

Typiska kännetecken: 
22 cm. Vuxen fågel i sommardräkt har en svart fjäderdräkt som skimrar i blått, grönt och purpur, med ljusa beigaktiga fläckar på ryggen. Till hösten får stararna flera ljusa fläckar över hela kroppen.
Blandas ofta ihop med koltrasten, men staren har en kortare stjärt, glansigare fjäderdräkt, och på marken så ”går” staren mestadels, medan koltrasten oftast hoppar ”jämfota”.

Finnes:
Är en vanlig häckfågel i södra och mellersta Sverige upp till norra Värmland och södra Dalarna. Finns sedan även ganska allmänt i en bred zon längs med hela Norrlandskusten. Sin största utbredning hade staren under 1960-talet då det fanns häckande par även i hela Norrbotten och i stora delar av norra Lappland.

Äter:
Insekter och deras larver, maskar, sniglar och diverse bär, frukter och frön.

Läte:
Gunnar Brusewitz skriver att sången låter som ett gammalt utslitet positiv, men i den gnisslande och visslande sången förkommer det ibland klara flöjtande toner, och ofta är det invävt härmningar från diverse andra fågelarter.

Häckar:
I trädhål och gärna i holkar. Fågelholken har Indierna hittat på, och det var i slutet av 1700-talet som holken infördes till Europa via Orienten.
Men en del starar kan finna sig till rätta lite varstans. Ibland kan den bygga sitt bo i stenrösen, ibland i vedbalar eller också i gamla höstackar.

Mer om Stare

Staren är känd från Sverige sedan de tidiga delarna av 1500-talet. En flygande starflock håller alltid ihop som ett litet moln, och detta skall enligt en del forskare vara upphovet till hans latinska namn ”Sturnus” men också till det svenska namnet ”stare”.

Under 1970 talet har staren minskat kraftigt i antal, både i Sverige och i Finland. En del av minskningen tror man beror på förändringar i jordbruket, men även den intensiva jakten på starar under höstflyttningen i en del västeuropeiska länder kan vara en bidragande orsak. Under mitten av 1990 beräknades antalet starar i Sverige vara ca. 750.000 – 1.500.000 par.

Staren hör till de fåglar som kommer tidigast på våren. redan i februari kan de första visa sig, men de flesta kommer till Mellansverige i mitten på mars. Liksom så många andra fåglar med välkända läten ansågs också staren vara en pålitlig väderspåman. När han lät höra sin mjuka flöjtvissling var man säker på att det skulle bli regn.

(Ur Fageln.se)

Svenska Fåglar och bröderna von Wright*

Magnus

Magnus von Wright blev 1826 elev vid Konstakademien i Stockholm, jämsides med studierna utförde han illustrationer för naturvetenskapliga arbeten och på greve Nils Bondes bekostnad arbetade han tillsammans med brodern Wilhelm med planschverket Svenska foglar efter naturen och på sten ritade 30 häften med 184 handkolorerade fågelplanscher.

Ferdinand

Ferdinand von Wright begav sig 1837 till sina bröder i Sverige och stannade där till 1844. Främst var han sysselsatt med att måla lägre djur och växter för naturvetenskapliga ändamål. Liksom sina bröder var han nästan autodidakt bortsett från viss handledning från sin bror och avbrutna studier i Konstakademiens principskola i Stockholm. Ferdinands fågelbilder är förträffliga zoologiska planscher. Han var dock den konstnärligt mest betydande av de tre bröderna. Det är livfull karakteristik i hans fåglar. Anordningen är pittoresk, djur och landskap sammansmälter till en hel bild ur naturen.

Wilhelm

På uppdrag av sin bror Magnus kom Wilhelm von Wright vid 18 års ålder till Sverige 1828 för att hjälpa till vid framställandet av planschverket Svenska foglar efter naturen som de tillsammans färdigställde i en liten handkolorerad upplaga om 100 exemplar. Wilhelm erövrade sig snart ett berömt namn såsom djurtecknare och var anställd som tecknare vid Vetenskapsakademien 1834–1848. Förutom teckningarna han utförde för Vetenskapsakademien svarade han även för graveringen och litograferingen av akademiens illustrationer.

Mer om Wilhelm von Wright

Wilhelm var huvudsakligen autodidakt men fick en viss utbildning i gravyr av Fredrik Boije och en viss vägledning i teckning av sin bror Magnus samt oljemålning från brodern Ferdinand. Han utförde bland annat illustrationerna till Sven Nilssons Illuminerade figurer till Skandinaviens fauna 1832–1840, illustrationer till Tidskrift för jägare och naturforskare 1832–1834, Israel af Ströms Svenska foglarna, uppställde i systematisk ordning 1839 samt de kolorerade planscher han lämnade … över Skandinaviens fiskar. Dessa väckte en berättigad uppmärksamhet i och utom landet och intaga ännu en obestridd plats bland det förnämsta samtiden i denna väg frambragt.

På 1920-talet sammanställde man sedermera ett fågelplanschverk med de mest betydande illustrationer som bröderna von Wright målat.

(Källa: Wikipedia)