Beskrivning

Färglitografisk fågelplansch:
STENKNÄCK, Coccothraustes coccotrausthes
Svenska Fåglar av Von Wright

Om fågeln

Stenknäck

Latinskt namn:
Coccothraustes coccothraustes – Vilket är grekiska och betyder kärnknäckare

Typiska kännetecken:
18 cm. Omisskännlig på sitt stora huvud och sin kraftiga näbb. Näbben är mörkt blygrå under sommaren och ljusbeige vintertid. Kraftigt vitt band på de mörkt blåskimrande vingarna som går från vingknogen in mot bakre delen av ryggen. I övrigt mörkt tecknad.

Finnes:
Häckar sparsamt till sällsynt i södra och mellersta Sverige.

Äter:
Insektslarver, frön och kärnor från diverse olika frukter.

Läte:
Vanligaste lätet ett kort rödhakelikt ”zick” och ett ganska tunt väsande ”srii”…
Lyssna på dess läte här.

Mer om Stenknäck

Stenknäck nämns av Linné 1749 då han först upptäcker arten i Vegeholm, Skåne. Enligt boken Svenska fåglars namn så skrivs det att namnet torde vara ett skånskt dialektnamn. Det syftar på artens vana att knäcka t.ex. körsbärskärnor med sin kraftiga näbb. Arten har aldrig kallats något annat, bortsett från ett misslyckat försök 1824 att ”standardisera” namnet till stenknäckfink.

Linné menade att stenknäcken etablerade sig i Sverige någon gång på 1700-talet med början i Skåne. Man känner dåligt till fågelartens öde under följande. Detta troligen till följd av att den levde tillbakadraget, samt det faktum att den verkligen var en sällsynt fågel.

Från Uppland kommer uppgifter som antyder att stenknäcken kan ha funnits häckande i landskapet redan kring 1800. Under 1900-talet har arten ökat och spritt sig generellt i hela Norden.

(Ur Fageln.se)

Svenska Fåglar och bröderna von Wright*

Magnus

Magnus von Wright blev 1826 elev vid Konstakademien i Stockholm, jämsides med studierna utförde han illustrationer för naturvetenskapliga arbeten och på greve Nils Bondes bekostnad arbetade han tillsammans med brodern Wilhelm med planschverket Svenska foglar efter naturen och på sten ritade 30 häften med 184 handkolorerade fågelplanscher.

Ferdinand

Ferdinand von Wright begav sig 1837 till sina bröder i Sverige och stannade där till 1844. Främst var han sysselsatt med att måla lägre djur och växter för naturvetenskapliga ändamål. Liksom sina bröder var han nästan autodidakt bortsett från viss handledning från sin bror och avbrutna studier i Konstakademiens principskola i Stockholm. Ferdinands fågelbilder är förträffliga zoologiska planscher. Han var dock den konstnärligt mest betydande av de tre bröderna. Det är livfull karakteristik i hans fåglar. Anordningen är pittoresk, djur och landskap sammansmälter till en hel bild ur naturen.

Wilhelm

På uppdrag av sin bror Magnus kom Wilhelm von Wright vid 18 års ålder till Sverige 1828 för att hjälpa till vid framställandet av planschverket Svenska foglar efter naturen som de tillsammans färdigställde i en liten handkolorerad upplaga om 100 exemplar. Wilhelm erövrade sig snart ett berömt namn såsom djurtecknare och var anställd som tecknare vid Vetenskapsakademien 1834–1848. Förutom teckningarna han utförde för Vetenskapsakademien svarade han även för graveringen och litograferingen av akademiens illustrationer.

Mer om Wilhelm von Wright

Wilhelm var huvudsakligen autodidakt men fick en viss utbildning i gravyr av Fredrik Boije och en viss vägledning i teckning av sin bror Magnus samt oljemålning från brodern Ferdinand. Han utförde bland annat illustrationerna till Sven Nilssons Illuminerade figurer till Skandinaviens fauna 1832–1840, illustrationer till Tidskrift för jägare och naturforskare 1832–1834, Israel af Ströms Svenska foglarna, uppställde i systematisk ordning 1839 samt de kolorerade planscher han lämnade … över Skandinaviens fiskar. Dessa väckte en berättigad uppmärksamhet i och utom landet och intaga ännu en obestridd plats bland det förnämsta samtiden i denna väg frambragt.

På 1920-talet sammanställdes sedermera ett fågelplanschverk med alla tre brödernas betydande illustrationer av de Svenska fåglarna.

(Källa: Wikipedia)