Beskrivning

Botanisk plansch:
ÄNGSHAVREROT,
Tragopogon pratensis
Nordens Flora 1905 nr. 39

Om växten

Ängshaverrot (här ängs-hafvrerot)är är tvåårig ört som kan bli upp till åtta decimeter hög och som har vit mjölksaft. Hela örten är blå- till grågrön och kal, unga exemplar kan dock ibland vara sparsamt spindelvävshåriga. Stjälken är enkel eller fågrenig med en ensam blomkorg i toppen av varje gren. Bladen är långsmala, spetsiga och grågröna.

Eng. syn: Jack-go-to-bed-at-noon

Ängshaverrot blommar i juni-juli. Blommorna är gula och tunglika, men blomkorgarna är bara utslagna under förmiddagen och vid fint väder. Då frukterna mognat öppnar sig korgen och bildar en stor boll, lik maskrosornas (Taraxacum), fast med fjäderpenslar på frukterna. De inre frukterna är släta, medan de yttre är vårtiga.

Nyman (1867) uppger att roten kan användas till mat och att späda skott kan användas som sparris (Asparagus officinalis).

(Ur Den virtuella floran)

Nordens Flora

Lindman avlade 1874 studentexamen vid Växjö högre allmänna läroverk och studerade därefter botanik och zoologi vid Uppsala universitet, där han blev filosofie kandidat 1878, docent 1884 och disputerade för filosofie doktorsgraden 1886.
Han blev lektor i naturaliehistoria och fysik vid Norra Latinläroverket i Stockholm 1887 och intendent och professor vid Naturhistoriska riksmuseets i Stockholm botaniska avdelning vid 1905.

Lindman utgav Bilder ur Nordens flora med första upplagan 1901-1905, baserat på de gamla kopparplåtarna till Johan Wilhelm Palmstruchs Svensk Botanik. Till andra upplagan (1917) gjorde Lindman själv 144 nya bilder. Svensk botanisk plansch.

Efter forskningsresor i Sydamerika utgav Lindman Vegetationen i Rio Grande do Sul (1900). Han utgav också en Lärobok i botanik (1904) och Svensk fanerogamflora (1918). Han upptäckte många tidigare upptäckta växtarter och var författare till en mängd vetenskapliga artiklar.