Beskrivning
Botanisk plansch:
VITKLÖVER, Trifolium repens & ALSIKEKLÖVER, Trifolium hybridum
Nordens Flora 1905 nr. 328
Om växten
Vitklöver, Trifolium repens är en krypande flerårig ört som ofta bildar stora mattor. Stjälken är nedliggande och rotslående. Bladen är oftast trefingrade men ibland kan man hitta blad med fyra småblad (fyrklöver eller lyckoklöver). Småbladen har raka, ej förtjockade sidonerver längs kanten. Bladfärgen är oftast grön med band eller fläckar i vitt eller rödbrunt, eller enfärgat grön, blad med övervägande rödbrun färg förekommer hos sorten ’Purpureum’ som ibland odlas. Stiplerna är plötsligt avsmalnande.
Vitklöver blommar från juni till september. Blommorna sitter i ett ensamt huvud på ett bladlöst skaft från den krypande stjälken. Fodret är kalt och kronan är ibland rödlätt men oftast rent vit, då den vissnar blir den brunaktig. Fruktbaljan är liten och innehåller bara tre eller fyra små frön.
Vitklöver används ibland i gräsfröblandningar. Den är också en viktig betesväxt och bifoderväxt. Blommorna kan enligt Nyman (1868) tjäna som nödbrödsämne och arten färgar alunbetat ylle gult.
(Ur Den virtuella floran)
Rödlätt släkting
Alsikeklöver,Trifolium hybridum är en flerårig, kal eller gleshårig ört som kan bli upp till fyra decimeter hög. Stjälkarna är upprätta, ofta grenade och bladen är långskaftade och har omvänt äggrunda, fint tandade småblad. Alsikeklöver blommar från juni till augusti med vita till rödlätta, välluktande blommor. Blommorna är skaftade, med små stödblad, och sitter samlade i runda huvuden. Fodret är kalt. Kronan är först vit men blir senare rödlätt, den sitter kvar lång tid efter det att den har vissnat och är då brunaktig. Fruktbaljan är kal och innehåller två till fyra frön.
Alsikeklöver har odlats som vallväxt sedan slutet av 1700-talet.
(Ur Den virtuella floran)
Nordens Flora
Lindman avlade 1874 studentexamen vid Växjö högre allmänna läroverk och studerade därefter botanik och zoologi vid Uppsala universitet, där han blev filosofie kandidat 1878, docent 1884 och disputerade för filosofie doktorsgraden 1886.
Han blev lektor i naturaliehistoria och fysik vid Norra Latinläroverket i Stockholm 1887 och intendent och professor vid Naturhistoriska riksmuseets i Stockholm botaniska avdelning vid 1905.
Lindman utgav Bilder ur Nordens flora med första upplagan 1901-1905, baserat på de gamla kopparplåtarna till Johan Wilhelm Palmstruchs Svensk Botanik. Till andra upplagan (1917) gjorde Lindman själv 144 nya bilder. Svensk botanisk plansch.
Efter forskningsresor i Sydamerika utgav Lindman Vegetationen i Rio Grande do Sul (1900). Han utgav också en Lärobok i botanik (1904) och Svensk fanerogamflora (1918). Han upptäckte många tidigare upptäckta växtarter och var författare till en mängd vetenskapliga artiklar.
