Beskrivning
Botanisk plansch:
BALDERSBRÅ, Tripleurospermum perforatum
Nordens Flora 1922 nr. 535
Om växten
Baldersbrå, Tripleurospermum perforatum är en ettårig kal, doftlös ört med finflikiga dill-lika blad och prästkragelika blomkorgar.
Stjälken kan bli upp till sex decimeter hög och är vanligen upprätt och bladflikarna är spetsiga och tunna. Baldersbrå blommar under sommaren och hösten, från juni till oktober. Blomkorgarna har vita tunglika strålblommor och gula rörformade diskblommor.
Den kan ibland sakna vita strålblommor och små exemplar kan då förväxlas med gatkamomill (Matricaria matricarioides). Blomfästet är plattat och kompakt i genomskärning. Frukterna är omkring två millimeter långa, trekantiga med tre tydliga ljusa ribbor. Baldersbrå sätter rikligt med frukt, en planta producerar i genomsnitt omkring 35.000 frukter, men kan producera ända upp till 250.000.
Mer om baldersbrå
Baldersbrå är mycket lik kustbaldersbrå (T. maritimum), men den senare är flerårig, har köttigare blad och ofta mer nedliggande, rödaktig stjälk som ibland är nästan förvedad nertill. De båda arterna korsar sig och bildar fertila hybrider som kan återkorsa sig med föräldraarterna vilket försvårar en säker bestämning.
Prästkragelika blomkorgar med vita strålblommor och gula inre diskblommor förekommer förutom i släktet baldersbrår (Tripleurospermum) också hos andra arter bland de korgblommiga växterna (Asteraceae), som prästkrage (Leucanthemum vulgare), kamomill (Matricaria recutita), åkerkulla (Anthemis arvensis) och kamomillkulla (Anthemis cotula). Av dessa är det dock bara de två baldersbrå-arterna och kamomill (Matricaria recutita) som har dill-lika blad, kamomill har dock en sötaktig doft och toppigt blomfäste som är ihåligt inuti, frukterna är också mindre, omkring en millimeter, och ellipsoida, lite böjda och har tunna ribbor.
(Ur Den virtuella floran)
Nordens Flora
Lindman avlade 1874 studentexamen vid Växjö högre allmänna läroverk och studerade därefter botanik och zoologi vid Uppsala universitet, där han blev filosofie kandidat 1878, docent 1884 och disputerade för filosofie doktorsgraden 1886.
Han blev lektor i naturaliehistoria och fysik vid Norra Latinläroverket i Stockholm 1887 och intendent och professor vid Naturhistoriska riksmuseets i Stockholm botaniska avdelning vid 1905.
Lindman utgav Bilder ur Nordens flora med första upplagan 1901-1905, baserat på de gamla kopparplåtarna till Johan Wilhelm Palmstruchs Svensk Botanik. Till andra upplagan (1917) gjorde Lindman själv 144 nya bilder. Svensk botanisk plansch.
Efter forskningsresor i Sydamerika utgav Lindman Vegetationen i Rio Grande do Sul (1900). Han utgav också en Lärobok i botanik (1904) och Svensk fanerogamflora (1918). Han upptäckte många tidigare upptäckta växtarter och var författare till en mängd vetenskapliga artiklar.
