Beskrivning

Färglitografisk ornitologisk plansch
Svenska Fåglar 1927-29
VAKTEL, Coturnix coturnix

Om fågeln

Vaktel, Coturnix Coturnix

Typiska kännetecken:
18 cm. Vår minsta hönsfågel och den enda som flyttar. Har två tydliga gulbruna strimmor på huvudet. Gulbrunt bröst med strimmiga sidor. Tuppen har en svart haklapp

Finnes:
Sällsynt i större delen av landet där det finns klövervallar eller andra öppna fält med växande gröda.

Äter:
Frön, växtdelar, sniglar samt insekter och deras larver.

Läte:
Det karaktäristiska ”vaktelslaget”. Kan beskrivas som ett högljutt ”bytt-byllytt” med betoning på första och sista stavelserna.

Häckar:
I en uppkrafsad grop på marken.

Vaktlar

Vaktelparet håller oftast ihop bara under parningsperioden. När hannen funnit sin hona och utfört sitt spel krafsar honan upp en grop i marken, och där lägger hon senare än någon annan svensk häckfågel sina sex till tolv, ibland ännu flera ägg. De är till färgen gulbruna med svartbruna fläckar på. Full äggkull har påträffats så sent som in i september. Ruvningstiden är normalt 17 dygn, vissa säger 20 till 21 dygn.

Hönan ruvar ensam och tar också hand om kycklingarna. Ibland kan dock tuppen hjälpa till men det är mer ovanligt. Det moderna och mekaniserade jordbruket försvårar häckningen, eftersom ruvande honor och ägg ibland krossas av jordbruksmaskiner. Insektsbekämpningen gör det också svårare för fåglarna att finna föda till ungarna. Efter 19 dagar är ungarna helt flygfärdiga. Födan består av frön, växtdelar, sniglar samt insekter och deras larver.

(Ur fageln.se)

Svenska Fåglar och bröderna von Wright*

Magnus von Wright blev 1826 elev vid Konstakademien i Stockholm, jämsides med studierna utförde han illustrationer för naturvetenskapliga arbeten och på greve Nils Bondes bekostnad arbetade han tillsammans med brodern Wilhelm med planschverket Svenska foglar efter naturen och på sten ritade 30 häften med 184 handkolorerade fågelplanscher.

Ferdinand von Wright begav sig 1837 till sina bröder i Sverige och stannade där till 1844. Främst var han sysselsatt med att måla lägre djur och växter för naturvetenskapliga ändamål. Liksom sina bröder var han nästan autodidakt bortsett från viss handledning från sin bror och avbrutna studier i Konstakademiens principskola i Stockholm. Ferdinands fågelbilder är förträffliga zoologiska planscher. Han var dock den konstnärligt mest betydande av de tre bröderna. Det är livfull karakteristik i hans fåglar. Anordningen är pittoresk, djur och landskap sammansmälter till en hel bild ur naturen.

Wilhelm blev den mest berömda av bröderna …

På uppdrag av sin bror Magnus kom Wilhelm von Wright vid 18 års ålder till Sverige 1828 för att hjälpa till vid framställandet av planschverket Svenska foglar efter naturen som de tillsammans färdigställde i en liten handkolorerad upplaga om 100 exemplar. Wilhelm erövrade sig snart ett berömt namn såsom djurtecknare och var anställd som tecknare vid Vetenskapsakademien 1834–1848. Förutom teckningarna han utförde för Vetenskapsakademien svarade han även för graveringen och litograferingen av akademiens illustrationer.

Mer om Wilhelm von Wright

Wilhelm var huvudsakligen autodidakt men fick en viss utbildning i gravyr av Fredrik Boije och en viss vägledning i teckning av sin bror Magnus samt oljemålning från brodern Ferdinand. Von Wright utförde bland annat illustrationerna till Sven Nilssons Illuminerade figurer till Skandinaviens fauna 1832–1840. Dessutom gjorde han illustrationer till Tidskrift för jägare och naturforskare 1832–1834

Wilhelm målade flera av motiven till Svenska foglarna, uppställde i systematisk ordning 1839 samt de kolorerade planscher till Skandinaviens fiskar. Dessa väckte en berättigad uppmärksamhet i och utom landet och intaga ännu en obestridd plats bland det förnämsta samtiden i denna väg frambragt.

På 1920-talet sammanställdes sedermera ett fågelplanschverk med alla tre brödernas betydande illustrationer av de Svenska fåglarna.

(Källa: Wikipedia)