Beskrivning
Botanisk plansch:
KUNGSLJUS, Common mullein – Verbascum thapsus
Nordens Flora 1905 nr. 111
Om växten
Kungsljus är en högväxt, tvåårig ört som första året bara bildar en bladrosett av stora filtludna blad, men andra året skjuter upp en lång stjälk med kortskaftade gula blommor samlade i en axlik ställning. Stjälken är rak, styv och oftast ogrenad. Bladen är filtulliga på båda sidorna och stjälkbladen är nedlöpande. Kungsljus blommar i juli-augusti. Blommorna är gula och omkring två centimeter breda. Stiftet har kulformat märke och av de fem ståndarna har de övre tre ljushåriga ståndarsträngar, medan de två nedre har kala strängar och snett infästa ståndarknappar.
Linné berättar i Flora Svecica (1755) att bladens ull användes till fnöske liksom hästhovens (Tussilago farfara). Senare omtalar Hoffberg i sin Anwisning til Wäxt-Rikets kännedom (1792) att te av blommorna lindrar hosta och ”örten eller fröen stötte och med mjölk formerande til små degklimpar kastade i sjön, bringar fiskar i dwala, at de upwända buken, och tages med händerne”.
(Ur Den virtuella floran)
Nordens Flora
Lindman avlade 1874 studentexamen vid Växjö högre allmänna läroverk och studerade därefter botanik och zoologi vid Uppsala universitet, där han blev filosofie kandidat 1878, docent 1884 och disputerade för filosofie doktorsgraden 1886.
Han blev lektor i naturaliehistoria och fysik vid Norra Latinläroverket i Stockholm 1887 och intendent och professor vid Naturhistoriska riksmuseets i Stockholm botaniska avdelning vid 1905.
Lindman utgav Bilder ur Nordens flora med första upplagan 1901-1905, baserat på de gamla kopparplåtarna till Johan Wilhelm Palmstruchs Svensk Botanik. Till andra upplagan (1917) gjorde Lindman själv 144 nya bilder. Svensk botanisk plansch.
Efter forskningsresor i Sydamerika utgav Lindman Vegetationen i Rio Grande do Sul (1900). Han utgav också en Lärobok i botanik (1904) och Svensk fanerogamflora (1918). Han upptäckte många tidigare upptäckta växtarter och var författare till en mängd vetenskapliga artiklar.
